Nyheter

»Arbetsgivare måste kunna belöna de arbetstagare som gör det där lilla extra i sitt utförande«

PLR och våra medlemsföretag vill få ytterligare ökad handlingsfrihet i våra avtal. Detta gäller såväl arbetstidsförläggningsfrågor, individuella lönelösningar som att inte betala mer för icke arbetad tid.

Våra medlemsföretag vill, tillsammans med den anställde, själva bestämma hur och när ett visst arbete ska utföras men självklart även bestämma prislappen; det vill säga lönen. Lönen för den anställde är avhängigt hans eller hennes sätt att lösa sina arbetsuppgifter. Den individuella lönen ska kunna ta hänsyn till kompetens för yrket, men även servicegrad, resurstänkande, planering och så vidare. Lönen måste bestå av både en allmän, generell och en individuell pott i procent att fördela till de anställda på företaget. Att inte möjliggöra och reglera individuell lön i kollektivavtalet gör att de avtalsslutande parterna förlorar viktiga incitament för branschutveckling som kan gynna både företag och medarbetare. Vem är beredd att lägga tid på kompetensutveckling och engagemang i sitt arbete om det inte leder till löneutveckling?

Våra medlemsföretag lever på att sälja tjänster och en bra levererad tjänst tjänar alla på. Arbetsgivare måste kunna belöna de arbetstagare som gör det där lilla extra i sitt utförande. För ingen kan väl tycka att det är rimligt att den som presterar bättre än den andre ändå ska ha samma lön?

Detta blir extra tydligt när det gäller ackord eftersom det skapar problem för företagen när det gäller att sätta samman väl fungerande arbetslag. De så kallade ”A-lagen” vill inte ha med kollegor som de inte anser kunna bidra med sin egen lön till ackordslönen, vilket leder till att de så kallade ”A-lagen” och ”B-lagen” cementeras. Även om företaget i stort skulle tjäna på en mix av hög- och lågpresterande i arbetslagen undviker företagen att göra sådana förändringar för att undvika motsättningar inom lagen. Men då företaget undviker att mixa lagen optimalt tenderar de i stället att ge A-lagen bättre/viktigare objekt, vilket i sin tur gör B-lagen ”avundsjuka”. Med ett system där individuell lön får genomslag även efter en ackordsfördelning har företagen bättre möjlighet att mixa hög- och lågpresterande medarbetare på ett sätt som i sin helhet gynnar företaget utan att det för den skull uppstår osämja mellan medarbetare.

Även en ökad planering av arbetet minskar företagens kostnader, eftersom bättre logistik och resursanvändning minskar tids- och materialspill. Det ger också den anställde en möjlighet att ta ett ökat ansvar. Ett ökat ansvar kan arbetsgivaren belöna via den individuella lönen – vilket däremot inte går om alla ska ha samma generella krontal.

Att utifrån den grundsyn som Byggnads har ta bort individuella lönedelar är för PLR:s medlemsföretag helt främmande och kontraproduktivt. Låt det lokala företaget och dess anställda själva bestämma hur de vill att arbetet ska ske, när det ska ske och vad lönenivån ska ligga på. För det är inget som facket centralt ska bestämma över!