Foto: Brita Nordholm

Aziz Mettou hotades till livet när han krävde arbetsgivaren på obetalda löner. Nu har arbetsgivaren dömts att betala 175 000 kronor i skadestånd.

 

 

Första kapitlet i skandalen kring krogägaren i Visby som bröt sig in hos en anställd strax före jul 2011 är avslutat. Arbetsgivaren har hotat den anställde till livet, slår Arbetsdomstolen fast, och dömer honom till 175 000 kronor i skadestånd för kränkning av föreningsrätten.

– Det här är ett mordhot men också en allvarlig kränkning av föreningsrätten, säger Bo Willner vid LO-TCO Rättsskydd. Därför är jag väldigt glad att domstolen funnit min klient trovärdig till hundra procent.

I januari förra året inledde Kommunal två processer mot krogägaren i tingsrätten för obetalda löner och ett par månader senare ytterligare en process i Arbetsdomstolen (AD) för ”hembesöket”.

Arbetet har tidigare skrivit om Aziz Mettou som hotades till livet när han krävde arbetsgivaren på obetalda löner. Han arbetade 14 timmar om dagen på en restaurang i centrala Visby utan att få någon lön. Först den femte månaden fick han drygt en halv månadslön. Enligt anställningsavtalet skulle han fått en månadslön på 17 500 kronor.

Aziz vände sig till facket, Kommunal, som skrev ett kravbrev till hans arbetsgivare. Fyra dagar senare fick han besök av krogägaren, som samtidigt var hans chef, samt en anställd i sitt hem.

Krogägaren satte en kabel runt halsen på honom och krävde att han skulle skriva på ett papper som intygade att han fått alla sina löner. Aziz Mettou lyckade komma undan genom att hoppa ut genom ett fönster på andra våningen.

Kommunal stämde Arbetsgivaren i AD och menade att han genom hembesöket gjort sig skyldig till en föreningsrättskränkning av ”ett mycket allvarligt slag”. Facket krävde ett allmänt skadestånd på sammanlagt 450 000 kronor. I målen i tingsrätten i Norrköping yrkar facket 280 000 kronor i ekonomiskt skadestånd för obetalda löner.

Arbetsdomstolen slår i dag fast att krogägaren natten den 13 december 2011 ” hotade att döda Aziz Mettou efter att han vägrat skriva under en handling om att han återtog sina lönekrav”.

Domstolen konstaterar vidare att anledningen till dödshotet var att Aziz Mettou kontaktat sitt fackförbund för att få hjälp med att kräva sin lön. Domstolen finner det ”otvivelaktigt” att arbetsgivarens syfte varit att försöka förmå Aziz Mettou att avstå från sina lönekrav och därmed vidare kontakt med facket.

Arbetsgivaren har därmed kränkt Aziz Mettous föreningsrätt och kränkningen har även inneburit intrång i fackets verksamhet, slår Arbetsdomstolen fast.

– Jag är fortfarande rädd, berättade Aziz Mettou, när Arbetet talade med honom sex veckor efter arbetsgivarens våldsamma hembesök.

Här är hans berättelse:

Det var strax efter tio på kvällen. Han låg på sängen i kalsonger och t-shirt och tittade på tv. Plötsligt hördes ett kraftigt ljud vid ytterdörren, låset bröts sönder, och in kom restaurangägaren och en anställd.

– Jag hann ta upp mobilen för att ringa polisen men de ryckte ifrån mig den. Sedan räckte de fram ett intyg. Jag skulle bekräfta att jag fått alla mina löner, annars skulle de binda fast mig med en lång kabel som de hade med sig och lämna min kropp i skogen utanför.

Aziz Mettou lyckades komma undan genom att hoppa ut från fönstret, en höjd på tre-fyra meter.

När Aziz Mettou började jobba på restaurangen hade han inga a-kassedagar kvar och inga pengar. Och till en början verkade allt vara i sin ordning.

– Jag jobbade visserligen 7 dagar i veckan och 14 timmar om dagen, utom helgdagarna som var något kortare, men jag hade äntligen fått ett fast jobb.

Han hade skrivit på ett anställningsavtal med arbetsgivaren och arbetsförmedlingen. Avtalet går ut på att han ska arbeta heltid, 40 timmar i veckan, och få en månadslön på 17 500 kronor. I gengäld ska arbetsgivaren få särskilt anställningsstöd, 890 kronor om dagen, från arbetsförmedlingen under ett år.

Men han fick ingen lön första månaden. Inte andra, tredje eller fjärde heller. Först femte månaden fick han 10 000 kronor, och ytterligare 2 500 två månader senare.

– Jag levde på dricks, som knappt räckte till fickpengar.

Men Aziz Mettou kunde hanka sig fram ändå eftersom han bodde i sin bil och fick äta och sköta sin hygien på restaurangen.

Varje gång han begärde lön sade arbetsgivaren att bolaget inte hade några pengar. Däremot fick han hjälp med att hitta en lägenhet. Men han hade fortfarande ingen lön. Till sist tröttnade Aziz. Han hotade restaurangägaren med att ”informera arbetsförmedlingen” om han inte fick alla sina löner.

– Jag fick till svar att jag hade fått vad jag hade rätt till. Jag skulle sticka åt helvete och aldrig mer visa mig där.

Aziz Mettou gjorde som han sagt. Först vände han sig till arbetsförmedlingen och sedan till sitt fackförbund, Kommunal. Tillsammans med ombudsmannen Annika Olofsson formulerade han ett kravbrev som via delgivningstjänst delgavs arbetsgivaren. Men bolagets firmatecknare vägrade skriva på mottagningsbeviset.

Fyra dagar senare hälsade arbetsgivaren på Aziz Mettou i hans hem. Efter det vågade han inte bo kvar, vare sig i lägenheten eller på Gotland. Han lämnade ön och flyttade till några släktingar på fastlandet.

– Vi har haft många tvister om pengar, men något liknande har jag aldrig varit med om, berättade Annika Olofsson.

Samtidigt som Aziz Mettou fick diska, laga mat, städa och servera utan lön fick hans arbetsgivare 890 kronor om dagen i särskilt anställningsstöd från arbetsförmedlingen – för att ha anställt Aziz.

Hur länge det har pågått ville myndigheten inte tala om. Det råder sekretess, hävdade Lena Broen, sektionschef på arbetsförmedlingen i Visby.

Men nu har också Arbetsförmedlingen stämt krogägaren för bidragsfusk. Krogägaren fick 17 500 kronor i månaden i lönebidrag. Men Aziz Mettou, som pengarna var avsedda för, fick inga löner. Nu går Arbetsförmedlingen till domstol för att få tillbaka bidraget.

Myndigheten har begärt in lönebesked samt kontoutdrag av arbetsgivaravgifter och skatter till Skatteverket. Men bolaget har inte kommit med några handlingar som kan styrka att lön har utbetalats.

”På grund av de oriktiga uppgifter som bolaget har lämnat till Arbetsförmedlingen har myndigheten felaktigt betalat ut 106 680 kronor i särskilt anställningsstöd till bolaget”, heter det i stämningsansökan till tingsrätten.