Det är mycket glädjande att Lawen Mohtadi får det allra första Sara Lidman-priset för sin journalistiska insats, senast boken om Katarina Taikon: Den dag jag blir fri. Den är nämligen ytterst läsvärd, både på grund av skildringen av Katarina Taikon och de människor som omgav henne och som exempel på att det faktiskt är möjligt att med ihärdigt personligt engagemang göra stor skillnad. En riktig medborgarrättskämpe av det slag vi behöver påminnas om idag när det finns starka tendenser till uteslutande och hat. En tänker särskilt på romernas situation i Ungern, men även på latenta stämningar här hemma.

Valet av denna bok som pristagare understryker även att vi har brist på sanningssägare av Sara Lidmans kaliber, som kan säga emot med en helt annan markförankring än vår tids debattörer. De finns, men det behövs fler.

Priset utdelas den 23 mars och inbegriper även en veckas vistelse i Lidmans Missenträsk. Så här lyder prismotiveringen:

”Med journalistiskt skarpsinne, aktivistiskt engagemang och inspirerande folkbildningsförmåga har Mohtadi under lång tid visat på ett brinnande engagemang i antirasistiska och feministiska frågor”

Läs mer

Exempel på Lawen Mohtadis stilkonst, en ögonblicksbild av vardagsrasism från Bokmässan i Göteborg, publicerad i Dagens Nyheter.

Eva-Lotta Hulténs artikel "Romer illa ute överallt” i Arbetet i september 2012. Den åtföljdes av en spellista med romsk musik, signerad Bengt Eriksson.

Kort notis i LO-Tidningen 2011 om Sara Lidmans talekonst.