Statsskulden är på väg att öka med tio procent.

Nej, bakom uppgången ligger inte några vidlyftiga skattesänkningar, upprustning av välfärden eller något annat sådant som vi inte har råd med. Anledningen är i stället att riksbankschef Stefan Ingves och hans tre bundisar i direktionen – i vanlig ordning reserverade sig två av ledamöterna mot beslutet – anser att valutareserven bör förstärkas med hundra miljarder kronor.

De tycker inte att dagens dryga 300 miljarder kronor räcker till, utan att banken behöver mera dollar och euro i kassakistan. Pengar som nu staten genom Riksgälden är i full färd att låna upp.

Finanskrisen blottlade faktumet att svenska storbanker i stor utsträckning finansierar sig genom lån på utländska finansmarknader. När det skälvde på dessa marknader gick det inte lätt längre, vilket föranledde Riksbanken att erbjuda lån i utländsk valuta så att karusellen kunde fortsätta.

Det är inför en liknande, men än värre, framtida situation som Ingves & Co vill samla i ladorna. I deras kalkyler – som av både Riksgälden och en statlig utredare uppfattas som överdrivna och verklighetsfrämmande – kan Riksbanken komma att behöva 370 miljarder. Eller kanske 921 miljarder om det verkligen smäller till. Majoriteten tycker att det i ”förebyggande syfte” är bäst att dessa pengar ligger på hög och nära till hands.

Problemet är att det är dyrt att ha pengar liggandes. Förstärkningen beräknas kosta skattebetalarna 200 miljoner kronor om året.

Ett billigare alternativ hade varit att låta Riksgälden med kort varsel låna upp vid behov, men det duger inte, tycker direktionsmajoriteten. I stället ska skattebetalarna betala för något som i praktiken är en vässad försäkring till storbankerna. Det är oklart om bankerna ens under finanskrisen verkligen behövde sina stödlån eller om de passade på att utnyttja ett förmånligt erbjudande.

I den vevan utökade Riksbanken också valutareserven med 100 miljarder. En åtgärd som då beskrevs som ”temporär”, och det hette att den ”bör avvecklas när all extraordinär utlåning från Riksbanken har upphört och andra statliga stödåtgärder avvecklats”. Nu har alla dessa villkor uppfyllts, men förstärkningen ligger kvar och nu vill banken alltså ha mera pengar. Även denna gång heter det att förstärkningen är ”temporär”.

Men hur mycket pengar behöver Riksbanken i valutareserven? Något tvärsäkert svar finns inte.

I förra veckan landade en statlig utredning på sammanlagt maximalt 200 miljarder kronor i dåliga tider. Men innan den har gått igenom den sedvanliga demokratiska processen får Svensson snällt betala för att fyra tjänstemän på Riksbanken tycker att det behövs mera i kassakistan.