Låga kocklöner trots popularitet

Matlagnings-tv och amatörkockar väcker intresse. På fredag avgörs Årets kock och suget efter matlagning är större än någonsin. Men det är skillnad på kock och kock, och för de flesta märks populariteten inte i lönekuvertet.

Fredrik Eriksson är ordförande i juryn för Årets kock, driver Långbro Värdshus och har jobbat som kock i över 30 år. Han har sett både hur branschen förändrats och hur tv haft en stor del i svenskarnas blomstrande matintresse.

– Det har varit en fantastisk utveckling. Jag har jobbat med tv i 20 år och tv har bidragit till att få fram kocken genom rutan och utveckla maten för svenskarna. Men i dag tar kanske tv en för stor del av det. Man måste skilja på vinnaren i Sveriges mästerkock och en riktig kock, säger han till TT.

Och enligt facket kommer den ökade uppmärksamheten och populariteten bara få till del. I alla fall när det kommer till lönen.

– Tyvärr kan man inte se det i lönekuvertet. Kockarna ligger lågt när man jämför med andra grupper. Även om yrket har fått ett uppsving så är det fortfarande dåligt betalt, säger Malin Ackholt, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Den bilden delas av Fredrik Eriksson.

– Det finns en del som lyckats tjäna pengar via massmedier men det är inget man ska framhäva. De tillhör en väldigt liten skara vilket jag kan tycka är lite orättvist. Däremot har statusen i att vara kock och jobba på restaurang fått ett lyft.

Enligt facket ligger snittlönen för en kock strax under 21 000 kronor i månaden, men är man välkänd kan man tjäna långt mer än så.

– Är man sin egen så är det ju svårt att se vad man tar ut i lön och vad man tjänar på sista raden, men 45 000 i månadslön är kanske en siffra man kan gå på. Du har ju en lön och sedan har du möjlighet att sälja konsultuppdrag. Det är klart att du tjänar pengar, jag ljuger om jag säger något annat, säger Eriksson.