En stor majoritet av arbetsgivarna och de fackliga representanterna har en positiv inställning till äldre arbetskraft. Men Pensionsmyndigheten varnar för att enkätsvaren kan ha snedvridits av en strävan mot politisk korrekthet.

Ökningen av andelen äldre i OECD-länderna slår alla tidigare prognoser. Förutom att få barn föds, har de äldre blivit allt friskare och mer långlivade.

För att parera den utvecklingen (det vill säga, för att inte försörjningsbördan på de arbetandes axlar ska öka) skulle sysselsättningen bland 50- till 64-åringar i OECD-länderna behöva öka till samma nivå som för 40- till 49-åringarna. Samtidigt som sysselsättningsgraden för 65- till 69-åringar skulle behöva öka från drygt 20 procent till 40 procent. Hur fler äldre ska kunna stanna kvar i arbetslivet diskuteras på många håll, för Sveriges del bland annat i den statliga pensionsåldersutredningen.

Arbetsgivarnas, och även de fackliga organisationernas, attityder till äldre anställda är förmodligen en viktig pusselbit.  Därför är det hoppingivande att den nu aktuella enkätundersökningen tyder på en mer positiv inställning till de äldre jämfört med motsvarande undersökning 2001. Åsikterna om de äldre är välvilliga överlag, och nio av tio arbetsgivare anser inte att äldre borde gå i pension tidigare för att lämna plats för yngre.

Den här förskjutningen sammanfaller med att gruppen äldre har förändrats jämfört med för tio år sedan, påpekar Pensionsmyndigheten. Dagens äldre är bättre utbildade och friskare jämfört med tidigare generationer. (Forskning som Pensionsåldersutredningen redovisat tyder också på att de äldre har blivit smartare; så kallade kognitiva förmågor har förbättrats.)

På frågan om vilken ålder arbetsgivarna ser som den högsta för att anställda fortfarande ska kunna utföra arbetsuppgifter vid företaget svarar arbetsgivarna i genomsnitt 67 år. Samtidigt uppgav mellan 20 och 36 procent av arbetsgivarna (varierande beroende på bransch) att den högsta åldern ligger över 67 år.

Men bilden är inte entydig. Inom några stora branscher – hälso- och sjukvård och offentlig förvaltning – har fler arbetsgivare än tidigare uppfattningen att de yngre är bättre utbildade och mer produktiva än de äldre. Totalt sett anser två av tio arbetsgivare att äldre är mindre produktiva och motiverade än yngre. En vanlig uppfattning är att äldre är mindre anpassningsbara och lär sig ny teknik sämre än de unga. Antalet fall av upplevd åldersdiskriminering har ökat i Sverige sedan mitten av 1990-talet, och i en OECD-undersökning ligger Sverige över snittet.

Pensionsmyndigheten uppmanar till försiktig tolkning av enkätundersökningen. Svarsfrekvensen hos de tillfrågade arbetsgivarna är låg, 43 procent (medan 67 procent av de fackliga företrädarna besvarade enkäten). Bortfallet är stort särskilt i den privata sektorn. Enligt Pensionsmyndigheten kan man inte bortse från att de som låtit bli att svara är de som är negativa till äldre arbetskraft, och att det bakom de allmänt positiva enkätsvaren kan finnas en strävan mot politisk korrekthet.