I två och ett halvt år har regeringen arbetat på en strategi för svensk sjöfart. När den nu presenteras bidde det en tumme, tycker facket.

Ser man till Sveriges handel med omvärlden är landet en ö. 90 procent av utrikeshandeln transporteras sjövägen, och räknar man in alla stödfunktioner på land sysselsätter sjöfarten uppemot 100 000 personer.

Men hela näringen är i fara. På bara några år har handelsflottan halverats, eftersom svenskägda fartyg i rasande takt flaggas om till länder med lägre kostnader. Det betyder inte bara färre jobb, utan också ökat beroende av omvärlden, sämre möjligheter till utbildning och praktik för svenskt sjöfolk, och minskad möjligheter för Sverige att driva på för säker och miljövänlig sjöfart internationellt.

– För två år sedan kom en statlig utredning fram till att 200 fartyg är en kritisk gräns för att det svenska sjöfartsklustret ska överleva, säger Tomas Abrahamsson, vice ordförande i det svenska sjöfolkets fackförbund Seko.

– Den gränsen har vi för länge sedan passerat.

Facken och rederierna har väntat otåligt på att regeringen ska göra något. Redan för ett år sedan skulle en strategi för den svenska sjöfartsnäringen presenteras.

Den har försenats i omgångar. Och när infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd till slut tog till orda i går, måndag, hade ambitionerna skruvats ner ordentligt. Någon strategi var det inte längre, nu använder regeringen det blygsammare begreppet handlingsplan.

Regeringen vill förenkla reglerna kring registrering av fartyg. Regeringen planerar att utvidga det nuvarande sjöfartsstödet till något fler typer av fartyg, exempelvis viss bogsering. Och regeringen är ”beredd till en fördjupad diskussion” med arbetsmarknadens parter om ökad användning av tillfälligt anställda filippinska sjömän på svenska fartyg, en fråga som dock arbetsmarknadens parter råder över.

– Både vi och arbetsgivarna är djupt besvikna, säger Tomas Abrahamsson. Visst finns det några välmenande förslag, men som helhet är handlingsplanen kraftlös. Och den innehåller nästan inga nya pengar.

Kanske mest besviken är Tomas Abrahamsson över att regeringen inte föreslår en så kallad tonnageskatt, som alla övriga sjöfartsländer inom EU tillämpar och som regeringen redan har utrett. I stället tänker regeringen tillsätta en ny utredning.

– Frågan är redan utredd så det räcker, säger Tomas Abrahamsson.

– Och om regeringen tycker att den förra utredningen, som blev klar 2006, inte var tillräckligt bra – ska det behöva ta sju år att komma på det?