Vi behöver måttliga löneökningar och flexiblare anställningar för att klara oss genom lågkonjunkturen, skriver arbetsgivarna i plåtslageribranschen. Plåtslagare Bo Hallberg, som på bilden lägger nytt tak på ett hus i Hudiksvall, berättade i Arbetet i juni om sitt yrke.

Foto: Mats Andersson

Vi behöver måttliga löneökningar och flexiblare anställningar för att klara oss genom lågkonjunkturen, skriver arbetsgivarna i plåtslageribranschen. Plåtslagare Bo Hallberg, som på bilden lägger nytt tak på ett hus i Hudiksvall, berättade i Arbetet i juni om sitt yrke.

 

På tisdag, den 22 januari, kommer Plåtslageriernas riksförbund (PLR) att växla sina yrkanden med Byggnads inför förhandlingar om nya kollektivavtal för anställda i PLR:s cirka 900 medlemsföretag. Förra vårens avtalsrörelse präglades av en lång konflikt och många och svåra förhandlingar som resulterade i en fem veckor lång strejk, som slog hårt mot våra medlemsföretag. I år förutsätter vi att det blir konstruktiva förhandlingar samt ansvarsfulla yrkanden från Byggnads sida.

Men även om vi på PLR ännu inte har fått Byggnads specifika yrkanden, kan vi konstatera att LO:s avtalskrav inför den kommande avtalsrörelsen, vilka Byggnads har ställts sig bakom, ligger väsentligt över den nivå på 2,6 procent som sattes i förra avtalsrörelsen. Detta trots att det ekonomiska läget i Sverige och i omvärlden nu är betydligt sämre. Avtalskraven är kostnadssatta till en löneökning på 2,8 procent, men prissätts de övriga kraven hamnar vi betydligt högre.

Regering, myndigheter och banker med flera skruvar löpande ned sina tillväxtprognoser. De flesta ligger i dag omkring en procent för 2013. Samtidigt förväntas arbetslösheten öka såväl 2013 som 2014. Lågkonjunkturen är en realitet för våra medlemsföretag – även i tidigare expansiva regioner som Skåne och Stockholm. När orderingången avtar saktar produktionen in. Företagen tvingas varsla anställda om uppsägning. Flera varsel har redan resulterat i att anställda har fått lämna sina jobb.

PLR:s medlemsföretag har aldrig haft en större omfattning på arbetsbristuppsägningar än vad som är fallet i dag. Då det enligt de flesta bedömare tar många år innan svensk ekonomi är i balans behövs långa och låga avtal som stärker företagen och därmed räddar jobb.

Ju bättre förutsättningar företagen får att komma på fötter igen, desto snabbare vänder förhoppningsvis ekonomin upp igen, vilket i så fall kommer att innebära fler anställda och bättre ekonomi till glädje för alla företag och dess anställda.

Med ytterligare ökade bördor minskar däremot förmågan att nyanställa och risken för ytterligare neddragningar ökar. Sambandet mellan arbetskraftskostnaden/lönen och möjligheterna att investera och nyanställa, är mycket tydlig i våra medlemsföretag. Företag som i många fall är mindre och betydelsefulla arbetsgivare på mindre orter, runt om i landet. Särskilt känslig är förstås situationen för de företag som verkar i internationellt konkurrensutsatta branscher, men även underleverantörer till dessa företag påverkas indirekt.

Utöver den rent ekonomiska delen måste våra avtal bli mer flexibla. Den faktiska arbetstiden måste öka och arbetsgivaren måste kunna sätta lön i procent efter kompetens och arbetets utförande – inte efter centralt dikterade och generella kronpåslag.

Att under ordnade ekonomiska former trappa ned befintligt arbetstidsförkortningssystem är också viktigt för att på lokal nivå anpassa arbetstid, utförande och intjänande efter företagets egen möjlighet att bära kostnaderna. Ett företagsanpassat synsätt gör alla till vinnare!

Henrik Boman
chefsjurist och förhandlingschef,
Plåtslageriernas riksförbund

Thomas Dahlberg
vd, Plåtslageriernas riksförbund