Foto: Remy de la Mauviniere

President François Hollande besökte på nyårsafton ett sjukhus i Paris. Då hade parterna nästan förhandlat klart. Den socialistiskepresidenten har uttalat att avtalet kan leda till minskad arbetslöshet i Frankrike.

 

En bred uppgörelse mellan arbetsgivare och fack banar vägen för ny lagstiftning på den franska arbetsmarknaden. Avtalet kan bli historiskt och ses som en fjäder i hatten för president Hollande.

– Vissa menar att det här är det största som hänt sedan 1970-talet, säger Anna Stellinger, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

I Frankrike ligger arbetsmarknadens parter ofta i luven på varandra. Läget är låst och arbetsrätten är komplicerad. Företagen har klagat på stelbenta regler och löntagarna är kritiska till att alla som har tillfälliga jobb står utanför trygghetssystemen.

– De enda som vunnit på de komplicerade reglerna är – om man ska vara lite elak – arbetsmarknads­juristerna, säger Anna Stellinger.

I tre månader har fack och arbetsgivare förhandlat om att ändra spelreglerna, och i förra veckan nådde de en uppgörelse.

Den innebär bland annat att företagen får ökat svängrum. I kristider får de större möjligheter att dra ned på arbetstiden och sänka lönekostnaderna. Det ska också bli lättare att säga upp och omplacera personal. Från och med november ska arbetsgivarna också få vissa skattesänkningar.

I gengäld ska företagen betala in mer pengar för alla med tillfälliga jobb som därmed får ett starkare socialt skydd. Och facken gynnas genom att a-kassan förstärks samt att de får ökad insyn i stora företag. Arbetsgivarnas möjlighet att deltids­anställa begränsas också.

Bakom överenskommelsen står den franska arbetsgivarorganisationen Medef samt tre av fem stora fackliga centralorganisationer. Två tunga fack – CGT och FO – har dock deklarerat att de inte går med på förändringarna. De anser att efter­gifterna till arbetsgivarna är för stora.

Uppgörelsen kommer samtidigt som den socialistiska presidenten François Hollande är i blåsväder av flera anledningar. Landet har gripit in militärt i Mali, och han har svårt att få igenom sin utlovade skattehöjning för de allra rikaste.

Dess­utom har arbetslösheten nått nya rekordnivåer. Mer än 10 procent är utan jobb, och så hög har inte arbetslösheten varit sedan 1999.

Uppgörelsen välkomnas därför från presidentpalatset.

– Bara det faktumet att parterna kommit överens är en fjäder i hatten för Hollande, säger Anna Stellinger.

Enligt henne skickar det en signal till Internationella valutafonden samt kreditvärderingsinstituten om att landet klarar av att göra förändringar på arbetsmarknaden som kan leda till ökad konkurrenskraft.

– Det är ett politiskt viktigt bud­skap, säger hon.

Den franske presidenten har själv gått ut med att avtalet kan bli vändpunkten som leder till en minskad arbetslöshet. Andra bedömare är mer skeptiska.

Ekonomen Dominique Barbet på den franska bankkoncernen BNP Paribas säger till International Herald Tribune att detta visserligen är ett steg framåt, men att det inte är tillräckligt eftersom arbetsmarknaden i USA, Storbritannien och Irland är mindre reglerad än den franska.

Innan överenskommelsen kan få full effekt återstår dock en sak för François Hollande: Parternas uppgörelse ska omvandlas till lagtext.

Fakta:

Kan rädda ekonomin

Allt fler banker och finansinstitut varnar för att den franska konkurrenskraften släpar efter. I oktober nådde arbetslös­heten rekordnivåer (10,7 %). Samtidigt hade den franska statsbudgeten ett underskott på 4,5 procent förra året.

Allt fler spekulerar i om landet kan behöva ett nödlån från EU. Men upp­görelsen mellan fack och arbetsgivare ses som en framgång som kan öka landets konkurrenskraft.

Källa: The Economist