Utstationering är vanligast bland byggnadsarbetare – utländska arbetare flyttas tillfälligt till jobb i Sverige. Men Byggnads har inte skickat in ett enda minimiavtal till Arbetsmiljöverket. I stället jobbar facket på med sina vanliga avtal, som många utländska företag skriver på.

– Ett avtal ska registreras hos Arbetsmiljöverket, så är det bara. Det har inte funnits tid, vilket inte är någon ursäkt. Men jag tror att vi får in ett i början av året, säger Byggnads chefsjurist Mattias Landgren.

Jämfört med IF Metall är byggbranschen knepigare eftersom arbetsplatserna är rörliga. Men oavsett om det tecknas ett formellt utstationeringsavtal, eller ett av Byggnads vanliga avtal, är verkligheten för de utstationerade sedan länge sämre villkor och lägre löner.

De lokala ombudsmän inom Byggnads som Arbetet talat med vittnar om samma sak. Småjobben, rotjobben, har ökat lavinartat och här dominerar utländska företag som egenföretagare eller med få anställda. Och här har facket ingen koll.

– De här företagen har konkurrerat ut alla som betalar lön enligt avtal. Det är en jätteexpansion efter Laval och våra resurser räcker inte, säger Christian Bengtzelius, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.

På de större byggarbetsplatserna tecknar i dag de flesta utländska företag fackets vanliga kollektivavtal. Skanska har det till exempel som krav på underentreprenörer.

Roland Ljungdell, ordförande för Byggnads Skåne, nämner ett fall som han just fått in. Företaget har inte bara tecknat avtal, utan de utstationerade är också medlemmar i Byggnads och har fått ”någorlunda” timlön. Men de har jobbat 270 timmar i månaden och inte fått extra ersättning för vare sig helgjobb, övertidsjobb eller traktamente.

– Det är det klassiska. Arbetskraft som kommer från taskiga förhållanden och erbjuds hälften av våra villkor tycker det blir pengar nog, säger Roger Ljungdell.

Christian Bengtzelius i Stockholm känner igen bilden.

– Kollektivavtal är bättre än inget alls eftersom det säkrar en botten, även om den ligger under löner och villkor som en svensk byggnadsarbetare har. Men vi har inga strategier här. Den som pratar med oss eller journalister sitter i nästa sekund på båten hem.

Blockader är inte ett vapen Byggnads gärna tar till efter Laval, säger han. Så i praktiken råder en ganska hård kärna, oavsett avtal.

En annan lag med betydelse för utstationerade, deras löner och villkor är den om bemanningsanställda som sedan årsskiftet innehåller viktiga förändringar. I den nya lagtexten finns principen om lika löner för inhyrda från andra länder.

Det innebär att facken nu kan kräva högre löner än miniminivåer, förutsatt att de utländska arbetstagarna är bemanningsanställda.

Vilket de oseriösa företagen har stenkoll på, enligt Byggnads chefsjurist Mattias Landgren. Det har skett en tydlig skiftning, säger han. Företag som hittills hyrt ut arbetstagare har snabbt förvandlats till underentreprenörer med anställda, eller så är arbetstagarna från och med nu egenföretagare. Lagens villkor för utstationerade blir alltså sämre än för inhyrda. Och för att facket ska få granska om någon är äkta eller falsk egenföretagare krävs att ”företagaren” är med i facket.

– Bemanningsproblematiken är stor, men inom kort kommer vi till nästa steg vilket är detta ofog. Det som komplicerar situationen är att utländska arbetare inte har en tradition att vara med i facket. Blir vi inom fackföreningsrörelsen inte mycket bättre på att organisera utländsk arbetskraft så kommer vi att få jättestora problem.