Foto: Esref Okumus

Här, i lobbyn utanför själva restaurangen där Hedi Nelani jobbar, blir gästerna emottagna och får beställa mat. Inne på själva arbetsplatsen går det inte att fotografera – den är mörklagd.

 

Foto: Esref Okumus

Hedi Nalani håller min ena hand och rör den i en halvcirkel längs med tallrikskanten. I min andra hand placerar han ett vinglas.

– Njut av din förrätt, säger han innan han uppslukas av mörkret.

Det var en blind man som kom på idén att öppna Das Dunkelrestaurant, en becksvart krog i forna Östberlin. Tanken var att gästerna skulle leva sig in i hur det är att vara blind. En absurd tanke kanske, för det är en sak att äta en middag i mörker, en helt annan att somna blint, vakna och leva blint.

Men nu har andra ägare tagit över och gjort den till en lyxkrog med plats för 200 gäster. För Hedi Nalanis del innebär det runt 35 gäster åt gången när krogen är fullsatt, vilket den är väldigt ofta.

– Det finns en gräns för hur många beställningar man kan hålla i minnet, säger han.

Det är så mycket att ta reda på kring varje bord, berättar Hedi. Varje kväll grips dessutom minst en gäst av panik och måste tröstas eller ledas ut ur mörkret.

När synen är borta förstärks andra sinnen, står det i den korta introduktionen som man får i lobbyn innan man blir presenterad för ”sin kypare”.

Själv känner jag bara ett starkt behov av kontroll varje gång Hedi lämnar bordet. Jag famlar försiktigt efter besticken, brödkorgen, vattnet och vinet för att försäkra mig om att allt ligger kvar där det låg senast. Det gäller att ha full koll, om man inte vill välta vinet eller hamna med hela handen i chokladmoussen. Det gör nämligen de som sitter bredvid – ett gäng högljudda ryssar som tycker det är vansinnigt roligt med spilld champagne.

På Das Dunkelrestaurant jobbar ett 20-tal personer. Knappt hälften är servicepersonal. De är liksom Hedi helt blinda, eller kraftigt synskadade.

Hedi Nalani förlorade synen i en trafikolycka när han var liten. Han utbildade sig till massör, något som han fortfarande sysslar med på dagarna vid sidan av kvällsjobbet på krogen.

– Alla inom krogbranschen har två eller tre jobb. Det är omöjligt att försörja sig annars.

Hedi har talat flytande engelska under hela kvällen, men när jag frågar om hans lön förstår han plötsligt ingenting. Efteråt berättar en yngre kvinna som jobbar i lobbyn att man inte får avslöja sin lön. Det står i anställningskontraktet.

Snittlönen på krogen är drygt sju euro per timme, ungefär 60 kronor, uppger en anonym källa.

Klicka för att se bilden i större format.

Fakta:

Hedi Nalani

45 år, massör på dagarna, servitör på kvällarna på Das Dunkelrestaurant i Berlin.

År i yrket: Åtta.

Yrkesstolthet: Att jag kan stå på egna ben och ta hand om mina tre barn.

Bäst med yrket: Det mesta som inte syns, exempelvis fantastiska kollegor, trevliga gäster och god mat.

Sämst: Fulla gäster.

Om jag inte vore servitör: Då skulle jag jobba som massör heltid.

Framtidsutsikter: Vill gärna trappa ner när barnen blivit större.
Servitörer i Berlin

Utbildning: Inga formella krav. Erfarenhet duger på de flesta krogar.

Lön: Hemligt, det står i anställ­ningskontraktet att man inte får tala om sin lön, i alla fall inte för sina kollegor.

Framtidsutsikter: Ganska dystra. Det finns få jobb för blinda.

Fack: Ingen är med i något fack på arbetsplatsen.