– Problemet i den svenska välfärden är inte vinsterna, utan politiker som har abdikerat från sitt ansvar.

Kommunals ordförande Annelie Nordström presenterade sitt förbunds nya strategi för välfärdspolitiken i dag, måndag.

– Välfärden rustas ner, kvaliteten är för låg. Vi kommer att få se fler vårdskandaler, sa hon.

Strategin har arbetats fram efter ett beslut på Kommunals kongress 2010, som ansåg att förbundet behövde ta ställning till en förändrad situation där var fjärde kommunalare har en privat arbetsgivare.

Sedan oktober 2011, då Caremaskandalen briserade, har debatten om välfärden förskjutits mot giriga riskkapitalister som väger blöjor och slussar ut vinster till skatteparadis. Men det är en debatt som bygger på känslor, inte fakta – och därför har den lett fel, hävdar Kommunal.

För att inte gå i samma fälla har Kommunals utredare gått igenom en mängd tidigare forskning om välfärd, granskat regelverket för privata företag inom vård och omsorg, jämfört med situationen i andra länder, och intervjuat närmare 10 000 medlemmar inom barnomsorgen och äldreomsorgen. Den bild som då växer fram är att välfärden präglas av resursbrist, medan vinstfrågan hamnar långt ner på listan över viktiga problem.

– Den ökande andelen äldre i befolkningen har inte motsvarats av ökade anslag till äldreomsorgen, säger Dan Andersson, tidigare chefsekonom vid LO och en av utredarna bakom Kommunals nya strategi. I stället har de anställda fått betala med sämre villkor.

24 procent av de anställda i hemtjänsten, och 33 procent vid särskilda boenden för äldre, känner ”dagligen” att bemanningen inte räcker, enligt en enkät bland 4 600 kommunalare.

20 procent har varje dag svårt att ta en kortare eller längre paus. Ofta finns det inte ens tid att gå på toaletten. Den pressade arbetssituationen innebär ofta risker för de äldre, enligt Kommunals medlemmar.

Tidigare undersökningar har visat att privata hemtjänstföretag har en lägre andel utbildad personal (63 procent) än kommunal hemtjänst (76 procent). Men i Kommunals nya utredning framstår skillnaderna i bemanning och arbetsbelastning mellan privat och offentlig verksamhet som obetydliga.

Det resultatet stämmer överens med forskning om vård och omsorg i USA och Kanada, påpekar Dan Andersson.

– Vissa skillnader finns, trycksåren är till exempel tio procent färre i icke vinstdrivande företag än i vinstdrivande, enligt amerikanska studier. Men viktigast för kvaliteten är inte vem som äger verksamheten, utan hur bemanningen ser ut.

Därför är bindande nationella riktlinjer för personaltätheten kärnan i Kommunals förslag för välfärden. Enligt förslaget ska även personalens utbildning och arbetsvillkor regleras. Inom exempelvis äldreomsorgen tänker sig Kommunal att Socialstyrelsen ska ange en lägsta andel heltidsanställda per äldre. Dessutom ska 90 procent av personalen vara tillsvidareanställd och 90 procent ska ha heltidstjänster. 100 procent ska ha gått gymnasiets omvårdnadsprogram eller motsvarande.

För att kommunerna ska klara de nya bemanningsreglerna måste statsbidragen ”öka radikalt”, enligt Kommunal. Exakt hur mycket har Kommunal inte räknat på. Men reformen behöver inte finansieras enbart med skattehöjningar, enligt Dan Andersson: Bättre barnomsorg och äldreomsorg kommer att göra att fler kvinnor kan gå upp i arbetstid, och ökad förvärvsfrekvens stärker basen för välfärden.

Kommunal vänder sig mot att kommunerna använder antalet anställda och deras arbetsvillkor som buffert i lågkonjunkturer.

– Medborgarna ska kunna lita på att välfärden finns där när de behöver den, som en gigantisk försäkring, säger Annelie Nordström.

Det förutsätter ett helt annat politiskt ansvarstagande än det vi ser i dag, enligt Kommunal. Förutom resursbristen ser facket problem med att marknaden ska styra välfärden. Politikerna har lämpat över uppgiften att sålla fram bra äldreboenden, vårdcentraler och förskolor på brukarna: De förmodas välja bort de dåliga alternativen och hitta fram till de bästa.

Båda Konkurrensverket och myndigheten Vårdanalys har visat att det här fungerar dåligt i praktiken, påpekar Kommunal. Brukarna har inte tillräcklig överblick och kunskap.

– I dag kan äldre ha över hundra hemtjänstföretag och äldreboenden att välja mellan, säger Annelie Nordström. Att de ska vaska fram dem som har bra kvalitet är orimligt.

– Vi anser att kommunerna måste sortera fram ett mindre urval som håller tillräcklig kvalitet. Lagen om valfrihet (LOV) bör därför avskaffas i sin nuvarande form.

Parallellt med Kommunals utredning har LO utrett frågan om vinst i välfärden. LO-kongressen våren 2012 beslutade att en icke vinstprincip ska råda i välfärdssektorn, och i januari väntas LO:s utredning lämna sitt förslag om hur den ska se ut.

Kommunals lösning är alltså att reglera bemanningen: Det säkrar kvaliteten, samtidigt som utrymmet att göra vinst krymper. Frågan är hur det rimmar med den icke vinstprincip som LO utreder.

– Det här är vårt sätt att ta oss an problemet, säger Per Holmström, förste vice ordförande i Kommunal, som också ingår i styrgruppen för LO:s välfärdsutredning. Hur det stämmer överens med vad LO:s utredning kommer fram till vågar jag inte säga.