Kommunals medlemmar svänger om individuella löner
Opinionen har svängt. Nu är majoriteten av Kommunals medlemmar positiva till individuella löner.
Det visar svaren från 5 118 medlemmar, inklusive 1 400 förtroendevalda, på en stor enkät av forskare vid Stockholms universitet.
Majoriteten vill ha mer av individuell lönesättning, att bra jobb ska synas i lönekuvertet och tror att arbetet blir mer utmanande med mer av individuell lönesättning.
Men entusiasmen har sina gränser. Lönesamtalen får dåligt betyg. Tilltron till chefens förmåga att bedöma den egna arbetsinsatsen är dålig. Många fruktar att ingen ser vad de faktiskt uträttar på jobbet.
Forskarna ställde samma frågor 2000 och 2002. Då som nu ansvarar Jan Wallenberg, docent vid Stockholms universitet, för rapporten. Därmed går det att jämföra svaren och se hur attityderna har förändrats.
Nu svarar drygt hälften, 52 procent, att de vill ha mer av individuella löner – mot 39 procent för elva år sedan.
Däremot hittar forskarna inget glasklart svar som talar om varför fler är positiva till individuella löner. Det verkar inte som om medlemmarna ser enbart till den egna plånboken, utan de uppfattar också lönesystemet som mer rättvist. Det är samma argument som motståndarna till individuella löner brukar använda.
Dessutom tycker anhängarna att individuella löner är bra både för den egna verksamheten och arbetslivet överhuvudtaget.
År 2000 hade 19 procent av kommunalarna lönesamtal med chefen. 2011 var siffran uppe i 75 procent. Men bara 31 procent tror att de kan påverka sin lön genom ett lönesamtal. 58 procent svarar nej.
Och 40 procent förstår knappt, eller inte alls, har chefen har bedömt deras arbetsinsats. De som inte förstår är fler än de som förstår.
Få kommunalare är nöjda med sin lön och få tycker att lönen är rättvis jämfört med lönerna i andra yrken. En utbredd uppfattning, särskilt bland kvinnor, är att individuella löner gynnar män.
