Var tredje arbetslös får varken a-kassa eller aktivitetsstöd. Och av dem som får arbetslöshetsersättning är det bara var tionde som får 80 procent av sin tidigare lön.

Det framgår av en rapport från Arbetslöshetskassornas samorganisation – SO, som pekar på att 90 procent av de arbetslösa medlemmarna i a-kassorna är underförsäkrade och att det i stor utsträckning beror på att taket i a-kassan inte höjts på tio år utan ligger kvar på 680 kronor per dag.

– A-kassan lever inte upp till intentionen, Det är oerhört allvarligt, säger Harald Petersson, ordförande i SO.

Tillsammans med SO:s kanslichef Melker Ödebrink presenterade han tidigare idag SO-rapporten på en presskonferens. De kan visa att ersättningen försämrats och att andelen som får ersättningen minskat sedan reglerna ändrades 2007. Båda pratar om att hela a-kassesystemet håller på att förlora sin legitimitet.

Rapporten visar att det vecka 35 i år var 11 procent av de arbetslösa som var medlem i någon a-kassa som fick ut 80 procent av sin tidigare lön som heltidsanställd. Motsvarande vecka 2008 var det 25 procent som fick ut 80 procent av lönen.

Melker Ödebrink säger att ersättningsnivån för den genomsnittlige inkomsttagaren är nere på nästan 50 procent. Och då hänvisar han att den högsta a-kassersättningen är 14 960 kronor per månad samtidigt som den genomsnittliga inkomsten bland löntagare ligger på 27 000 kronor.

Det är 152 000 arbetslösa som varken får a-kassans inkomstrelaterade ersättning, grundersättning eller aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Antalet har tredubblats på fyra år. Riksgenomsnittet är att 39 procent står helt utanför dessa ersättningar. Allmännt är det arbetslösa män som i större utsträckning som inte får ersättning än arbetslösa kvinnor. Och andelen utan ersättning är större i storstäderna, där arbetslösa män till 50 procent står utan stöd från ekonomiska ersättningar för arbetslösa.

– Det är allvarligt. Och det är arbetsvillkoret som är för strängt. När en så liten andel får ersättning så börjar många tvivla på systemet, säger Melker Ödebrink.

Han och Harald Petersson tror att det huvudsakligen handlar om människor som inte haft något arbete och som inte lyckats uppfylla arbetsvillkoret för att få rätt till ersättning.

De vet inte riktigt hur dessa 152 000 arbetslösa får sin försörjning. De tror att många av dem får socialbidrag medan andra klarar sig tack vare kyrkans hjälpverksamhet.

Rapporten visar också att antalet medlemmar i a-kassorna långsamt växer. Direkt efter att regeringen ändrade reglerna 2007 tappade a-kassorna en halv miljon medlemmar och hade som längst 3,3 miljoner medlemmar hösten 2008. Nu har de något mer än 3,4 miljoner medlemmar.

Utvecklingen är dock olika. Transportarbetarna, Elektrikerna, Ledarna och Unionen tillhör dem som ökar sitt medlemsantal medan Seko, Pappers, Livs, IF Metall, GS och IF Metall fortsätter tappa.

– Det är tre saker vi vill ändra. Vi vill höja taket i dagpenningen, avgifterna ska vara rimliga och reglerna ska vara rimliga, säger Harald Petersson.

Han vill inte ange någon nivå på höjningen. SO vill dock se någon slags indexering av taket. Om det skulle följt komsumentprisindex de senaste tio åren skulle höjningen vara 10 procent och om indexeringen kopplas till lönerna borde höjningen vara 33 procent.

Avgiftssystemet gör att skillnaderna mellan kassorna är stora. SO vill ha bort skillnaderna som i stor utsträckning skapas av att en a-kassa med hög arbetslöshet får högre avgift.

Enligt SO är idag reglerna så krångliga så att det krävs en ordentlig utredning för att svara på om en person har rätt till a-kassa och hur stor ersättning han eller hon ska få.