Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesman Erik Almqvist avgår.

Det är en fullt naturlig följd av hans utfall under det bråk på Kungsgatan i Stockholm före valet 2010 som nu blivit offentligt genom den film som tidningen Expressen i dag publicerar.

Ord som ”blatte”, ”hora” och ”blatte-lover” haglar.

Händelsen visar att Sverigedemokraterna har fortsatt stora problem med att få ihop den image som partiet vill förmedla till svenska folket med den attityd de ofta utstrålar.

Partiledaren Jimmie Åkesson har tidigare sagt att det ska råda nolltolerans mot rasistiska och främlingsfientliga yttringar inom partiet.

Tydligen var denna nolltolerans inte förankrad hos partiets egen ekonomisk-politiske talesman. Erik Almqvists uppträdande på Kungsgatan är i stället en remarkabel provkarta över de mest vulgära rasistiska och sexistiska utfall, förutom att han dessutom riktar en spark mot en kraftigt berusad man som kommer in i händelseförloppet.

Därefter har Erik Almqvist inte bara förvrängt utan också blåljugit om händelseförloppet.

Att Sverige inte bör ha en person som så uppenbart föraktar grundläggande respekt för människor och demokrati i sin riksdag är uppenbart.

Som parti har Sverigedemokraterna därmed allt att förlora och ingenting att vinna på att ha kvar Erik Almqvist i ledningen.

Naturligtvis kommer många att hävda att även partiets rättspolitiske talesman Kent Ekeroth, som höll i kameran vid tillfället, visat prov på så dåligt omdöme att även han bör lämna sin plats i ledningen.

Men den övriga partiledningen vill tydligen först pröva om det räcker med att offra Erik Almqvist för att stilla vågorna.

Hur utmärkande är då Erik Almqvists och Kent Ekeroths agerande?

Naturligtvis finns aparta åsikter även i andra partier.

Den nydemokratiske riskdagsledamoten John Bouvins hån mot homosexuella från riksdagens talarstol är känt, likaså moderaten Abdirisak Waberis syn på kvinnor som underlägsna mannen.

Det är nog så alarmerande, och nog så uppseendeväckande.

Den stora skillnaden är att Erik Almqvist inte bara uppenbarligen hyser åsikten att människor från andra länder är mindre värda, att kvinnor som säger sin mening är horor och att våldsamma utfall mot berusade är okey, han visar detta också i praktiskt handling.

Därmed har han naturligtvis gått över en gräns.

Många människor har bilden av att Sverigedemokraterna är ett i grunden främlingsfientligt, sexistiskt och våldsförhärligande parti som bara skaffat sig lite fernissa av rumsrent riksdagsarbete för att det inte ska bli alltför för uppenbart.

Erik Almqvists utfall har på intet sätt gjort att den bilden av Sverigedemokraterna har försvagats.