Företag som startas av andra generationens invandrare växer snabbare än företag som startas av personer med svenskfödda föräldrar.

Det visar en genomgång av 50 000 svenska aktiebolag med mellan en och 100 anställda. Resultaten publiceras i SCB:s skrift Fokus på näringsliv och arbetsmarknad.

Men det blir inte fler jobb i företag som drivs av andra generationens invandrare.

– Vi ser inga effekter på sysselsättningen, säger Fredrik W Andersson, analytiker vid SCB:s enhet för ekonomisk analys.

Och företagen ökar från en lägre nivå. Omsättningen är lägre än i företag som startas av infödda svenskar.

Statistiken utgår från företagsledaren. Forskarna har undersökt om det spelar någon roll om företagaren är född utomlands, barn till föräldrar som är födda utomlands eller har svenska föräldrar.

Siffrorna visar att ”invandrarbolag” växer snabbare än ”svenskbolag”, framför allt de som drivs av andra generationens invandrare.

Numera går det att ta fram den här sortens statistik tack vare en ny databas, entreprenörskapsdatabasen, som har byggts upp sedan 2004. Där finns Bolagsverkets uppgifter om vd och styrelse.

– Tidigare har vi inte haft den statistiken. Då försökte vi förklara företagens tillväxt med kapitalsintensitet och arbetskraft. Vilka som satt i ledningen hade vi ingen kunskap om, berättar Fredrik W Andersson.

Invandrarägda bolag sysselsätter runt 200 000 personer i Sverige. Företagandet är högre hos många invandrargrupper än hos infödda svenskar. Och de nya jobben skapas framför allt i snabbväxande företag. Att starta eget kan vara en bro till ekonomisk integration för många invandrare.

Det är några utgångspunkter bakom den nya rapporten. Mer forskning återstår. Nedim Efendic, en av rapportförfattarna, ser ett växande behov av kunskap.

– Enligt prognoserna kommer migrationen att öka. Därmed växer behovet av kunskap om migration och entreprenörskap.