Egentligen är det obegripligt att vinster i välfärdens företag kan vara föremål för en politisk diskussion.

Samtidigt tjatas det ju till förbannelse om dåligt med resurser.

Ungarna i skolan får inte ens skolböcker utan sitter och pluggar samhällskunskap som gick ur tiden i början på 80-talet. Sovjetunionen lär fortfarande existera i vissa klassrum.

När jag hade barn på dagis uppmanades vi att ta med oss ark att rita på från jobbets återvinningskorgar för papper. De hade inte riktigt råd med ritblock.

I vården går folk på knäna efter decennier av neddragningar. Här på redaktionen jagar småbarnsföräldrarna i väg runt fyra med panik i blicken för snart ska omsorgen stänga. (På min tid hade dagis öppet till sju.) Gamlingar i äldrevården bäddas ner för natten vid femtiden, eftersom ingen har tid att hantera dem på kvällarna.

Varifrån kommer vinsterna som måste begränsas?

När de nu finns, uppenbarligen: Vore det inte underbart om pengarna i stället för att shoppas upp på NK eller förökas på Cayman­öarna återinvesterades i verksamheten så att dagis kan hålla öppet någon timme längre och våra äldre slipper nattas vid spädbarnstid?

Motståndarna mot att våra skattepengar garanteras verksamheten i stället för att gå till vinster har ett ständigt skrämselskott: Då kommer många vårdhem, skolor och dagis att lägga ned.

Toppen! Då kan ju kommunen ta de skattepengarna och starta egen verksamhet med bättre service. För det är väl inget egenvärde i att äldreboendet ägs av Stina och Kurt och inte av säg Robertsfors kommun?

Jo. Det är just detta som det en gång handlade om. Överföringen av gemensamma medel till privat verksamhet handlade mer om ideologi än om nyttan för brukare och samhälle.

Mårten Martos Nilsson har varit i Norge och kollat läget. Där tillåts friskolor endast av religiösa eller kulturella skäl. Vinstuttag i skolor är förbjudna och begränsas kraftigt i förskolor.

– Sverige finns ju som ett varnande exempel, förklarar stortingsledamoten Tor Bremer.

Så kan det gå. Och en gång var vi världsbäst på omsorg och välfärd.