Hälften av skyddsombuden får inte de utredningar och den information som de behöver i sitt uppdrag, visar en ny undersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort åt LO.

Det är illavarslande om skyddsombuden inte får den information som de har rätt till enligt arbetsmiljölagen för att utföra sitt uppdrag, anser Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.

– Det här borde vara en viktig fråga för parterna att ta upp till en seriös diskussion.

En del skyddsombud blir också direkt motarbetade av sina chefer, även om det sker i betydligt mindre omfattning. Värst är det inom Transport, där 17 procent av skyddsombuden motarbetas av sina chefer, jämför med sex procent inom hela LO.

Det gäller samtliga avtalsområden, men några som sticker ut är olika typer av transporter, renhållning och bevakningsbranschen, berättar Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Exempelvis får skyddsombuden inte vara med när man gör riskbedömningar eller tar fram rutiner. Det händer också att arbetsgivaren ”glömmer” att informera att Arbetsmiljöverket kommer på inspektion.
Det kan finnas flera anledningar till motståndet på Transports arbetsplatser, menar Martin.

– Arbetsmiljöåtgärder kostar pengar och eftersom våra branscher jobbar mot tredje man vill man inte riskera att kunden blir sur.
Bäst är cheferna inom Handels, där fyra procent motarbetar sina skyddsombud. Bland skyddsombuden inom Hotell- och restaurangfacket, Fastighets och GS-facket säger åtta procent att de blir motarbetade.

I undersökningen svarar 2 500 skyddsombud på sammanlagt 35 frågor, som skyddsombuden från LO-förbunden varit med och tagit fram. Frågorna handlar bland annat om stödet från det egna facket, samverkan med arbetsgivaren, behovet av utbildning och vilka arbetsmiljöfrågor de anser är de viktigaste.

Hela undersökningen, Skyddsombudens erfarenheter 2012, kommer att presenteras under de närmaste dagarna i samband med att skyddsombuden fyller 100 år.

Liksom i förra SCB-undersökningen 2006 toppar tunga lyft och övrigt hårt fysiskt arbete skyddsombudens problemlista. På andra plats kommer det uppskruvade tempot på arbetsplatsen. Det är för mycket att göra och för lite personal, anser de. På tredje plats finns psykiskt påfrestande arbeten.

Skyddsombuden vill helst ha utbildning i den psykosociala arbetsmiljön, i konflikt- och krishantering samt i arbetsorganisation.
Samtidigt har 45 procent av skyddsombuden inte fått någon utbildning alls under de senaste tolv månaderna, jämfört med 38 procent för sex år sedan.  På arbetsplatser med ett skyddsombud har hela 65 procent inte fått någon utbildning under det senaste året.

– Utbildningen är ren katastrof, säger Maria Steinberg, forskare vid Örebro universitet. Tidigare fanns ett arbetsmiljöavtal som sade att skyddsombuden skulle ha 40 timmars utbildning. Nu finns inga normer alls, samtidigt som det kan vara väldigt svårt att sticka iväg på småföretagen.

Maria Steinberg anser att skyddsombuden är ”gratis arbetande folkhälsoarbetare”. Förr kunde staten se skyddsombudens bidrag till folkhälsan och gav pengar deras utbildning. Men nu får bara de regionala skyddsombuden statligt stöd, berättar hon.

– En liten present borde regeringen ge när skyddsombuden nu fyller hundra år.

Nio skyddsombud av tio säger att de har ett bra stöd från anställda och det lokala facket, och drygt hälften tycker också att de får stöd av chefen. Elva procent uppger att de är utsedda av arbetsgivaren. Märkligt nog, eftersom en arbetsgivare aldrig kan utse skyddsombud.
Många arbetsgivare vill ha skyddsombud och frågar säkert sina anställda om de inte skulle vilja ställa upp, förklarar Sten Gellerstedt, utredare på LO.

– Det finns också chefer som tror att det är de som utser skyddsombudet.

I förra SCB-undersökningen uppgav 62 procent av skyddsombuden att de fick den information de behövde av arbetsgivaren. Arbetsmiljölagen är tydlig när det gäller rätten till information. Skyddsombudet ska ha tillgång till all kunskap och information som har betydelse för arbetsmiljön. Oavsett om informationen gäller en planerad ändring av maskiner, lokaler, arbetsorganisationen eller hur de anställda behandlas och mår på jobbet.

Dessutom får arbetsgivaren inte hålla inne med informationen till ”lämpligt” tillfälle.  Skyddsombudet ska underrättas i varje skede vid en ändring på arbetsplatsen, framgår av praxis i Arbetsdomstolen, där arbetsgivare har dömts till att betala skadestånd till både skyddsombudet och facket när dessa inte blivit informerade om planerade ändringar ”i alla skeden”.

– Skyddsombuden har spelat en historisk viktig roll för att utveckla arbetsmiljön på landets arbetsplatser. Deras aktiva deltagande behövs för att vi ska värna om de framsteg som gjorts, säger Mikael Sjöberg.