Chefer har oftast mer frihet och inflytande över arbetslivet. Är du däremot småbarnsmamma och chef så är din position mer lik en anställd. Samtidigt blir pappor som vill vara hemma med sina barn oftare illa bemötta av sin arbetsgivare, och får därmed mindre inflytande över familjelivet.

Det är fackförbundet Unionen som årligen undersöker hur medlemmar får arbetsliv och föräldraskap att gå ihop. I år jämför förbundet villkoren för anställda och chefer. Orsaken är bland annat att chefer oftast har större frihet på arbetsplatsen.

Men undersökningen visar att småbarnsmammor som är chefer har mer gemensamt med en kvinnlig anställd än en manlig chef när det gäller föräldrarollen.

Till exempel har 72 procent av de kvinnliga cheferna fått frågan om de tänkt vara föräldralediga. Medan 38 procent av de manliga cheferna fått samma fråga.

Kvinnor tar oftare ut längre föräldraledighet än män, oavsett position, vilket påverkar arbetslivet för båda könen. Manliga chefer är den kategori som tar allra minst föräldraledighet, en till tre månader. En förälder som tar ut längre ledighet värderas sedan lägre på arbetsmarknaden.

Och tvärtom, den som inte tar ut lika mycket ledighet missgynnas mer sällan på arbetsmarknaden. Men han får också svårare att bryta andra normer och missgynnas i relationen till sina barn. Enligt undersökningen vill många män vara hemma mer med sina barn. Men 39 procent av de anställda männen upplever att de då blir negativt bemötta av sin arbetsgivare. Den siffran är betydligt högre än för fyra år sedan då Unionen gjorde en liknande kartläggning. Några exempel på vad män angett som taskig attityd:

”Arbetsgivaren såg det som en belastning att jag tog ut föräldraledighet.”

”Fick inte tillbaka min tjänst efteråt.”

”Fick frågan om jag någonsin skulle komma tillbaka till min föräldraledighet, via mail.”

Var tredje anställd kvinna har under en anställningsintervju fått frågan om de tänker skaffa barn. Bland kvinnliga chefer har något färre fått frågan, cirka var fjärde. Medan manliga chefer i stort sett aldrig får frågan. Inte heller till manliga anställda ställs frågan särskilt ofta.
Unionen har ställt frågorna till medlemmar mellan 20 och 50 år med minst ett barn under tolv år. Hälften chefer, hälften anställda. 1 000 personer har intervjuats.