Foto: Kesk

Den 4 oktober ställdes Guler Elveren, ansvarig för kvinnoavdelningen på Kommunalarbetarnas förbund (Belsen) inför rätta i en domstol i huvudstaden Ankara, där åklagaren yrkade 20 års fängelse för ”terroristisk propaganda”.

 

Turkiet får sitt hittills sämsta betyg av EU-kommissionen sedan landet började förhandla om EU-medlemskap 2005. Turkiet har kommit längre bort från EU:s och FN:s normer när det gäller fackliga rättigheter, slår kommissionen fast i sin årliga ”framstegsrapport” om blivande medlemsländer.

Kommissionens rapport avvisas dock som ”ren illvilja” av en ursinnig turkisk regering.  Men varken premiärministern eller EU-ministern har hittills besvarat kommissionens kritik i sak.

EU-kommissionens rapport är en tjock katalog över inskränkningar av yttrandefriheten och fackliga rättigheter under det senaste året.

Som blivande EU-medlem har Turkiet inte gjort sin hemläxa, vare sig när det gäller lagstiftningen eller verkligheten, menar kommissionen. Den turkiska regeringen får svidande kritik för massarresteringar av fackliga företrädare, journalister och folkvalda politiker.

Att bara åtta procent av arbetstagarna är med i facket och omfattas av kollektivavtal beror dels på en inskränkande lagstiftning, dels på många hinder som de fackliga organisationerna möter i sitt dagliga arbete, skriver EU-kommissionen.

Polisrazziorna mot Kesk-facket, de offentliganställdas centralorganisation, får särskild uppmärksamheten i rapporten. I slutet av förra året dömdes 25 medlemmar till drygt sex års fängelse var. Bland de dömda finns även Keskordföranden Lami Özgen. Sammanlagt sitter 63 Keskmedlemmar i fängelse i dag.

I februari i år arresterades nio kvinnliga företrädare från samma organisation. Kvinnorna anklagas för förberedelser till ”terrorism” och hotas av fängelse i upp till 46 år.

De påstådda terrorbrotten handlar i själva verket om förberedelser inför den internationella kvinnodagen, enligt facket och EU-kommissionen.

Samtliga förundersökningar mot de fackliga företrädarna bygger på telefonavlyssningar där åklagarna gör godtyckliga tolkningar av samtalen. Exempelvis tolkas fackliga avdelningar som ”underjordiska terroristceller” och diskussioner om olika fackliga aktiviteter som ”omstörtande politisk verksamhet”.