… Nils Öberg,  generaldirektör för Kriminalvården?

– Vi har inget regelverk för ensamarbete. Däremot regler, rutiner, policys för riskfyllt arbete. Det handlar inte om att man ska vara en eller två, utan tillräckligt många.

Vad är riskfyllt?

– Vi jobbar med ett dynamiskt säkerhetskoncept. Riskanalyser på individnivå görs varje dag, särskilt på säkerhetshäkten. Och utifrån den informationen avgör man hur många personer som behövs för att lösa arbetsuppgiften.

Hur får man dit en extra om man anser att det plötsligt behövs?

– Är det ett riskfyllt moment som kräver mer personal än vad man har ska inte uppgiften utföras. Det går inte att vara för få. Då får man kalla in fler och fördela om resurserna. Men det där har inte jag uppfattat som ett problem, utan den stora diskussionen är om det ska finns ensamarbete överhuvudtaget.

Men många skyddsombud talar om att ”riskfyllt” är ett luddigt ­begrepp. Till exempel när det ­saknas dokumentation om en in­tagen.

– Då pratar vi om det oförutsägba­ra. Det är den stora utmaningen i allt säkerhetsarbete. Men man kan inte utgå från att allt alltid är riskfyllt. Slutsatsen att man aldrig kan vara ensam har vi väldigt svårt att förstå.

Inget förbud alltså?

– Att kräva att ingen någonsin ska vara ensam med intagna på säkerhetshäkte är en orimlig ståndpunkt. Behovet måste styra. Behövs flera ska det vara flera. Det är kristallklart kommunicerat ut i organisationen.