– Jag är imponerad av att vi i Sverige var så pass tidiga med skyddsombud med tanke på att vi till exempel var sist i Norden med kvinnlig rösträtt, säger huvudskyddsombudet Christer Sjökvist med anledning av att hans uppdrag nu har funnits i hundra år. 

Foto: Jonas Ekströmer

– Jag är imponerad av att vi i Sverige var så pass tidiga med skyddsombud med tanke på att vi till exempel var sist i Norden med kvinnlig rösträtt, säger huvudskyddsombudet Christer Sjökvist med anledning av att hans uppdrag nu har funnits i hundra år.

 

Tre år räcker inte för att bli ett bra skyddsombud, anser bartendern Christer Sjökvist som själv haft uppdraget i femton. Hotad, respekterad och med öron som både lyssnar och silar. Och dessutom en av sex finalister till stora skyddsombudspriset som delades ut i onsdags.

Att kliva in i Christer Sjökvists lägenhet är som att komma hem till en gammal kompis. I bakgrunden sorlar P4 medan han fixar kaffe, pratar om sin mammas mående samtidigt som vi kollar på bilder från Turkiet där han tillbringat de senaste två veckornas semester.
Det är svårt att föreställa sig en person mer lämpad för sitt jobb, bartender, eller sitt uppdrag, huvudskyddsombud för närmare 500 anställda på en Finlandsfärja. Ombord finns maskinister, städare, kockar, butiksbiträden, kaptener, underhållare, lotsar, lagerpersonal, servitriser. Christer Sjökvist är i allas tjänst. Nästan.
– Kapten är företagets enda representant ombord. Men det är många mellanchefer som inte fattar det. De verkar ha en konstig självbild, att de är arbetsgivare. Men de är ju anställda.

På den tekniska sidan och bland kaptener, där arbetsmiljö ofta ingår i utbildningen, blir det sällan problem. Men i övrigt är det generella kunskapsläget lågt, säger han. Även hos en tidigare anställd med titeln personalchef.
– Hon sa att hon hade arbetsmiljölagen på en skiva i skrivbordslådan. Men liksom …… Ta och läs!
Han och hans skyddande kolleger informerar alltid nya chefer om att de existerar.
– Är de pålästa är det inget problem. Vill de läsa på är det inget problem. Annars blir det jobbigt. Det är ju sämst för dem att inte ha en kommunikation med oss.

Vi, ja. Utöver Christer Sjökvist är de 17 skyddsombud i besättningen. Att vara flera är viktigt i skyddsarbetet, enligt honom. För att fånga upp problem. För att en person inte kan skapa förtroende hos alla. För att hänga med i lagstiftning och ändringar av regler. För att man brinner för olika frågor. Ett skyddsombud på städsidan är suverän på kemikalier. Ett annat på rehab. Själv tycker han att den psykosociala arbetsmiljön är grunden för all produktivitet. ”Den är så lätt att skada och så svår att bygga upp.”
– En människa som trivs har mycket större förutsättningar att lyckas både i arbetsliv och i det privata. Mår man dåligt tar man antingen med arbetsuppgifter hem eller börjar få ångest när man ska ta itu med dem igen.
Men det psykosociala är också svårt. De flesta insatser är stöpta utifrån maskiner, medel och mätvärden. Här handlar det om mående, känslor.
– Det räcker inte att tillsammans med kapten och avdelningschef gå den årliga arbetsmiljöronden och fråga hur ni har det här på avdelningen. Då svarar ingen ”åt helvete”.
Nej, det måste mätas. Och nu har företaget gjort det. Alla anställda och chefer har anonymt fått fylla i digitala enkäter. De har utvärderat sin avdelning och två valfria chefer. Det första har alla fått ta del av. De utvärderade cheferna har däremot bara själva kunnat läsa sina omdömen.
– Det är skönt att det äntligen kom upp på bordet. Att vi faktiskt inte ligger i topp, utan har problem.
Ledningen har sedan haft samtal med vissa chefer. Och beteenden har förändrats till det bättre, säger Christer. Enkäten visade också att många mellanchefer kände sig klämda och mådde sämre än vad någon förstått.
– De som inte kan arbetsmiljöfrågor får ju svårt att argumentera för sig. Det är oerhört viktigt att företaget verkligen lyssnar på dessa mellanchefer.

Resultat är viktigt. Då kan man som skyddsombud visa att man faktiskt fyller en funktion. Och det får andra att engagera sig. Christer Sjökvist tycker att skyddsombudet har hög status i dag. Men tre år, som perioden är enligt lagen, räcker inte för att bli bra nog.
– Man hinner inte uträtta mycket. Det tar så lång tid att bygga upp kontakter med olika chefer. En bra diskussionsnivå är a och o för att kunna göra något överhuvudtaget.
Att kunna ta för sig utan att skapa konflikt, att lyssna och ha förmågan att bedöma objektivt är grundbultar för ett bra skyddsombud, anser Christer Sjökvist.
Kanske också en grundtrygghet, som han verkar besitta. Han skulle inte räkna med en karriär inom företaget, fick han höra från en tidigare personalchef.
– Jag svarade: Jag har drivit egna krogar. Jag har jobbat på andras. Jag har gjort mitt på hederns och ärans fält. Vem har sagt att jag vill ha en karriär på det här företaget? Jag kan inte tänka mig en värre mardröm än att vara mellanchef här. Jag kan ju uträtta så mycket mer i mitt uppdrag.