Det snurrar i huvudet när jag läser Sandra Lunds rapport från häktet i Flemingsberg i veckans Arbetet.

Där blev en ung kvinnlig väktare ihjälslagen av en intagen förra året. Arbetsmiljöutredningen pågår fortfarande.

Men några orsaker är klarlagda. Mördaren bedömdes som en risk av rättspsykiatrin och hade just därför flyttats till häktet. Men en del av vårdarna, däribland Karen Gebreab som mördades, kände inte till hur farlig mannen var. Därför var hon ensam med honom.

Ändå har inte ensamarbete förbjudits på grund av mordet. I stället är ”riskfyllt arbete” förbjudet.

Varför då? Varför inte så långt som möjligt undvika risken att någon väktare misshandlas eller dödas genom att helt enkelt förbjuda dem att vara ensamma med intagna? Vad är det som blir bättre av ideliga bedömningar; farligt eller ofarligt? Risk eller inte?

Före 2007 sköt staten till medel, som kom från arbetsgivaravgiften, för utbildning av skyddsombud. Bland annat till LO. Men alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgifterna och tyckte att bidraget ökade byråkratin. En tydlig samhällelig signal om att det där med skyddsombuds kunskaper om arbetsmiljön inte är så himla viktigt.

Samtidigt fick facken allt sämre ekonomi, vilket också ledde till färre utbildningar. Så inte är det så konstigt att cirka 100 000 arbetsplatser, som borde ha, saknar skyddsombud. De blir allt färre för varje år.

De som finns är både mer flitiga och mer tillbakadragna. Under de senaste åren har allt fler skyddsombud begärt ingripanden av Arbetsmiljöverket på grund av faror på jobbet. Men antalet direkta stopp har minskat.

Förklaringen lär bland annat vara att skyddsombud i lågkonjunkturer inte vågar stoppa arbetet av rädsla för att på sikt förlora jobbet.

Varför blir inte arbetsgivare i stället, om inte tacksamma så åtminstone uppväckta eller omskakade, av ett larm från skyddsombuden?

Tänk tanken att ett stopp mot ensamarbete lagts i Flemingsberg – före dödsmisshandeln.

I framtiden, när anställda, skyddsombud och arbetsgivare på häktet ska dividera om vad som är riskfyllt och inte – då är det väl smartast av skyddsombuden att ta det säkra före det osäkra.

Lägg ett stopp, vetja.