Personer med kreativa yrken har oftare än andra vårdats för psykisk sjukdom, visar ny forskning vid Karolinska institutet. Särskilt starkt är sambandet mellan författarskap och schizofreni.

– Vi har besvarat en uråldrig fråga i paritet med huruvida jorden var rund eller platt, säger Simon Kyaga, en av forskarna och överläkare i psykiatri vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Studien, som samtidigt besannar en uråldrig myt, är den hittills största i sitt slag. Redan förra året kunde Kyaga och hans kollegor visa att det var vanligare med konstnärer och vetenskapsmän i familjer där bipolär sjukdom eller schizofreni förekommer än i övriga befolkningen.

Nu har de tittat på många fler yrken och diagnoser: bland annat depression, ångestsyndrom, autism och självmord. Dessutom har de tagit med även patienter från öppenvården – i den tidigare studien ingick endast inlagda för psykisk sjukdom.

I studien ingår totalt 1,2 miljoner patienter och deras släktingar ned på sysslingsnivå. Samtliga har matchats med friska kontrollpersoner.

– För varje patient och varje släkting har vi tittat på tio kontrollpersoner.

Studien, som nu publiceras i Journal of psychiatric research, visar alltså att det är vanligare med till exempel bipolär sjukdom bland åtta konstnärliga eller vetenskapliga yrken, däribland dansare, forskare, fotografer och författare. Bipolär sjukdom innebär att man i perioder antingen är manisk eller deprimerad, man är alltså manodepressiv.

Särskilt bland författare finns en ökad förekomst av de flesta psykiatriska sjukdomar: schizofreni, bipolär sjukdom, depression, ångestsyndrom, och missbruk. De har också en närmare 50 procent ökad risk att begå självmord jämfört med befolkningen i stort.

Även de undersökta patienternas släktingar hade oftare kreativa yrken.

Inom psykiatrin har det funnits en tradition av att se sjukdom i ett svart-vitt perspektiv, man strävar efter att bota patienten och få bort alla sjuka inslag, berättar Simon Kyaga.

Han anser att studien öppnar för ett nytt synsätt på psykisk sjukdom. Ett synsätt som utgår från individen och tar hänsyn till de positiva aspekterna av sjukdomen.

– Om man har synen att vissa saker kopplade till patientens sjukdom faktiskt är fördelaktiga, då öppnar det för ett nytt förhållningssätt i behandlingen. Då måste läkaren och patienten i samråd komma överens om vad som ska behandlas och i så fall på bekostnad av vad.

Alla yrken kan ha mer eller mindre kreativa sidor. Exempelvis snickare, eller montörer av olika slag kan också ses som konstnärer. Men forskarna har inte tittat på några kreativa arbetaryrken, berättar Simon Kyaga och påminner om att åtminstone Musikerna, LO:s minsta förbund, omfattas av studien.

Innebär studieresultaten att vi nu kommer förstå August Strindberg lite bättre?

– Ja, det hoppas jag.

Vem var han egentligen – ett geni, en dåre eller både och?

– Både och, sannolikt.

Psykiatern Johan Gullberg skriver att han led av paranoida psykos, åtminstone då han levde ensam i Paris?

– Det är ganska tydligt att han hade vissa vanföreställningar.

Strindberg var också en mångkonstnär som bland annat målade och gjorde en del experiment med att framställa guld. Dessutom lär det ha funnits flera halvgalna personer i den stora släkten. Med andra ord ett mycket levande exempel på vad forskarna kommit fram till i dag, även om han dog för exakt 100 år sedan.