Regeringen försvarar nästa års massiva sänkning av bolagsskatten med att bolagsskatt i Sverige är hög jämfört med våra konkurrentländer. Därför måste skatten sänkas så att svenska bolag inte missgynnas.

Men allt är fel.

Sverige har inte hög bolagsskatt jämfört med våra konkurrentländer. I verkligheten ligger Sverige alltjämt under snittet för de tolv länder som var med i EU år 2000, det år regeringen själva har som utgångspunkt i sina beräkningar.

Att företag ska kompenseras för att de redan har lägre kostnader än i konkurrentländerna är därför helt ologiskt.

På längre sikt är det till och med så att låga bolagsskatter i stället kan hämma produktiviteten och därmed i slutänden sänka både vinst- och löneutveckling.

Två länder i EU är utmärkta exempel på detta: Dels Tyskland som tidigare var det riktiga högskattelandet i Europa med en bolagsskatt på hela 51,6 procent år 2000.

I olika omgångar har skatten sänkts och ligger i dag på 29,8 procent, men är alltså fortfarande hela 3,5 procentenheter högre än Sveriges 26,3 procent.

Det andra landet som utmärker sig är Irland med mycket låg bolagsskatt. Irland skaffade sig först av alla ett särskilt EU-departement och sänkte redan 2003 bolagsskatten till låga 12,5 procent där den fortfarande ligger kvar.

Men trots att nio år nu har förflutit med denna extremt låga bolagsskatt har irländska företag problem.

Faktum är att Sveriges handel med Irland är förvånansvärt liten. Bara 1,5 procent av allt vi importerar kommer från Irland och denna import har till och med sjunkit. Under första halvåret 2012 sjönk den med hela 9 procent.

Tyskland, landet som alltid har haft en betydligt högre bolagsskatt, är däremot fortsatt ett av Sveriges allra främsta handelsländer, på både export- och importsidan.

År efter år tuffar högskattelandet Tyskland på som tåget. Lågskattelandet Irland räknas snart till blaskländerna.

Bilden blir än tydligare om vi även lägger till den för svenska företag så viktiga norska marknaden.

I Norge är bolagsskatten 28 procent, alltså även där högre än i Sverige. Men handeln, speciellt handeln med avancerad produktion, avgörs helt enkelt inte av bolagsskattens storlek.

Det märks ännu tydligare genom det faktum att en del av de tolv länder som anslutit sig till EU efter år 2000 har lägre bolagsskatt än Sverige.

Men någon explosion av handeln har vi inte sett.

Dessa tolv länder lyckas tillsammans med knapp nöd ta sig över de handelsvolymer som Sverige har med enbart Nederländerna. (Nederländerna har för övrigt 25 procents bolagsskatt.)

Ett ytterligare sätt att se på frågan är att studera om bolagsskatten påverkar investeringarna. Ett argument bakom propagandan för låg bolagsskatt är nämligen att det attraherar investeringar.

Men i de fall något mönster över huvud taget kan skönjas pekar det snarare åt motsatt håll, länder med hög bolagsskatt attraherar mer investeringar än länder med låg bolagsskatt.

Tyskland överöses av investeringar, men knappast Irland.

Alltså: Sverige har redan i dag lägre bolagsskatt än våra konkurrentländer. Det är inte heller de länder som har låg bolagsskatt som går bra.

I det läget ska företagen ”kompenseras” med en gåva på 16 miljarder kronor årligen.

Men sänkningen påverkar också avtalsrörelsen.

16 miljarder kronor motsvarar en löneökning för alla löntagare i hela Sverige på 1,26 procent.

Samtidigt som regeringen propagerar för återhållsamhet hos löntagarna klubbar de alltså på ett bräde igenom en mycket kraftig, skattefinansierad höjning av företagens vinster.

I kommande avtalsrörelser är det därför svårt att se att löntagarna ska behöva hålla nere sina lönekrav.