Äntligen ifrågasätts PPM-systemet, den del av vår statliga pension där vi själva får välja våra pensionsfonder.

Det trista är att gigantiska summor av löntagarnas pengar redan gått till spillo.

PPM-systemet infördes 2001 och fanns med i den pensionsuppgörelse som alla dåvarande riksdagspartier utom Vänsterpartiet ställde sig bakom.

Sedan dess får varje löntagare finna sig i att 2,5 procent av lönesumman dras varje månad och placeras i fonder.

Bankerna har tjänat miljarder på PPM, men för löntagarna tog det fyra år innan hela systemet gick med ett enda öre i plus. Och för många löntagare gäller fortfarande att om de hade kunnat sy in sedlarna i en madrass så hade de haft mer att leva på vid pensionsdagen än vad PPM-systemet ger dem.

Det gäller främst LO-anslutna som inte har tid och möjlighet att följa börsens svängningar.

När de fem stora pensionärsföreningarna för ett år sedan krävde att PPM-systemet skulle avskaffas bröts äntligen ett tabu.

När Leif Pagrotsky häromdagen förde fram samma tanke var det första gången en så hög politiker inom något av de partier som ställde sig bakom PPM-uppgörelsen ifrågasatte systemet.

Vi får nu hoppas att politikerna i den översyn som nu ska göras kommer fram till det enda vettiga beslutet: Lägg ned PPM.