Jobbfrågan fick stort fokus under söndagens partiledardebatt.

Och även om partiledarna pratade väl snålt om visioner kom befriande nog de stora motsättningarna ändå fram.

Alliansen hade svårt att förklara hur den sänkta arbetsgivaravgiften för unga verkligen leder till nya jobb. Än mindre kunde de visa att så över huvud taget har hänt.

Inte heller när alliansens gigantiska sänkning av bolagsskatten kom på tal – den största enskilda punkten i budgeten för 2013 – fanns någon koppling till vad denna gåva till storföretagen egentligen har för förtjänster för vanliga väljare.

Även a-kassan, vare sig det gällde ersättning eller avgift, verkade mest vara visionslösa problem enligt alliansen.

Nu påstod de borgerliga partiledarna visserligen inte att deras sänkning av a-kassan har givit några jobb – även alliansens partiledare måste ju ha svårt att hitta några sådana i den ständigt stigande arbetslösheten.

Reinfeldt försökte sig däremot på det numera omvända påståendet som Anders Borg nyligen lanserade, nämligen att höjd a-kassa skulle få en massa jobb att försvinna.

Han fick dock inget stöd av regeringskollegan Jan Björklund som i stället ville göra a-kassan obligatorisk, vilket är ologiskt om nu a-kassan är av ondo och antalet jobb minskar  om folk får ersättning.

Stefan Löfven hade därmed en ganska bekväm afton i tv-studion.

Hans självklara ord om att människor inte blir friskare bara för att man gör dem fattiga framstod som ett under av klarsyn och medmänsklighet i jämförelse med alliansens försök att försvara dagens sjukförsäkring.

Och under debatten om vad som skapar jobb blev Reinfeldts försök att återigen lyfta fram ökad sysselsättning en lätt sak för Stefan Löfven att vederlägga.

Sett till de nyligen lämnade budgetarnas argumentation om rättvisa och jämställdhet är Vänsterpartiets tveklöst den mest visionära.

Men så mycket av dessa visioner fanns inte med i Jonas Sjöstedts debattinlägg under kvällen, och vänsterledaren tvingades ganska långt ifrån den lyckade kombination av jordnära och visionär som han framstod som under Almedalsveckan.

Dessutom kunde man definitivt ha önskat att programledarna lyft fram jämställdhet som en egen diskussionspunkt i debatten.

Åsa Romson befäste skickligt partiets profil som det enda riktiga klimatalternativet, denna gång inte bara mot en tafatt Annie Lööf utan också mot Jonas Sjöstedt som försökte lyfta fram Vänsterpartiets klimatsatsningar.

Sammantaget var det länge sedan regeringen Reinfeldt gjorde en så svag insats som i gårdagens tv-debatt.

Det kommer att krävas stora insatser av lobbyister och kraftfulla antikampanjer för att bära upp de borgerliga partiledarnas svaga presentation av sin egen politik.