Sedan förra veckan har det blivit ännu lättare för arbets­givarna i Spanien att sänka lönen under kollektivavtalet.

– Under diktaturen hade vi ett system som är väldigt likt det vi har nu, säger Vicenç Rocosa, avtals­sekreterare för den fackliga centralorganisationen CCOO.

Han nämner aldrig Francos namn men det är honom och årtionden av generalens diktat som han syftar på då han träffar Arbetet i en hotellobby i Barcelona.

På kort tid har maktbalansen förändrats kraftigt i landet med EU:s högsta arbetslöshet – 25 procent. Nya lagar har skrivit om villkoren för relationerna på arbetsmarknaden.

– Två nya instrument för att pressa lönerna har getts till arbetsgivarna, säger Vicenç Rocosa.

En jurist hade valt att beskriva det som förändringar i artikel 82 och 41 i arbetsmarknadslagstiftningen.

I Spanien är kollektivavtalet branschens golv, den lägstanivå ingen ska kunna tjäna mindre än, oavsett om du är med i facket eller ej.

Det är grundregeln. Men i artikel 82 formuleras undantagen.

Foto: Paul White

Kö för att registrera sig som arbetslös. Antalet arbetslösa spanjorer ökade med 80 000 i september.

 

För om de anställda och företaget har kommit överens har det sedan tidigare varit möjligt att betala sämre än kollektivavtalet. Om de anställda sa nej gick företaget till ett råd – comisión consultiva de convenios colectivos – där fack, arbetsgivare och regeringen ingår.

Rådet föreslog om lönerna borde sänkas eller inte, men det var bara en rekommendation. Det nya, som hände förra veckan, är att rådet från och med nu har fått beslutsrätt.

– Det betyder att om högerregeringen och arbetsgivaren kommer överens har de en majoritet i rådet. Lönerna kan därmed sänkas utan att vi kan göra något åt det. Visserligen går det att överklaga men det tar alldeles för lång tid, säger Vicenç Rocosa.

Den andra metoden som använts för att pressa löner och kringgå avtal är att sänka nivån för dem som tjänar mer än kollektivavtalet. De lönerna sätts enligt separata, individuella avtal. Men sedan februari, då lagen ändrades, kan företagen ta bort all lön som är högre än vad som står i kollektivavtalet.

Allt fler tecken tyder nu på att det spanska facket radikaliseras.

Sedan i somras har fackföreningsrörelsen i Madrid bjudit in till offentliga möten med exempelvis miljörörelsen och andra organisationer som verkar politiskt. Tidigare denna vecka gick de båda stora facken CCOO och UGT ut med att de kan bli generalstrejk i november.

– Hela förhandlingssystemet håller på att förstöras. Lönerna sätts över våra huvuden, säger Vicenç Rocosa uppgivet.

Sedan måste han skynda vidare. Han ska till det tysk-holländska telebolaget T-Systems.

– De ska säga upp 313 av sina 1 300 anställda och jag ska dit och förhandla.

Fakta

Spaniens statsbudget har ett underskott på 6,8 procent. För att få lån från EU och rädda bankerna måste landet göra neddragningar. ­Snart sex miljoner är arbets­lösa, att jämföra med två miljoner år 2006
då ekonomin ­blomstrade.

Sedan 2010 har de offentlig­an­ställda inte fått några lönelyft alls. I juli beslutade regering­en att ta bort extralönen som skulle betalas ut i jul. I Spanien betalas vanligtvis extralöner ut till sommaren och jul.

När lönerna ­sänkts har skatter och avgifter höjts. Den 1 september höjdes momsen kraftigt.