”Låna oss bort från förfallet”

Regeringen har råd och måste investera i infrastruktur, bostäder och välfärd. Annars är det ett Sverige på dekis som möter landets framtida medborgare, anser veckans debattörer. Bilden är hämtad ur Roy Anderssons film Sånger från andra våningen.

En väl fungerande infrastruktur är viktig för såväl svensk industri, byggsektor, svensk offentlig och privat tjänstesektor. Inte minst för besöks- och turistnäringen. Tyvärr ser vi i dag stora brister. Läget för svensk järnväg är akut, bostadsbristen i storstäderna ökar och kvalitén i välfärden släpar efter. Rapporter om bristerna avlöser varandra. Dessutom är Sverige ett land i massarbetslöshet. Arbetslösheten generellt mättes till hela 8,8 procent i juni och ungdomsarbetslösheten till 28,3 procent. Detta är skandal för ett välfärdsland som Sverige.

Nutida och framtida generationer förtjänar bättre än ett land som går på dekis. Sparivern som präglar den svenska alliansregeringen har lett till att de offentliga investeringarna hålls på för låga nivåer. Därför krävs nu att viktiga åtgärder vidtas för att stimulera svensk ekonomi.

Sverige har i dag starka statsfinanser och befinner sig i en guldsits. Sverige har nämligen möjlighet att genomföra kraftfulla investeringsåtgärder. Om dagens överskottsmål på 1 procent görs till ett balansmål, skulle det i dagsläget exempelvis innebära att i genomsnitt 35 miljarder frigörs för kraftfulla investeringar i infrastruktur, bostäder och välfärd. 35 miljarder är ungefär lika mycket som det kostar att få en järnväg där tågen kommer i tid, att anställa cirka 75 000 lärare i ett år eller att bygga omkring 13 500 hyresrätter. Med en budget i balans fortsätter dessutom dagens statsskuld som andel av BNP sjunka eftersom BNP ökar men inte statskulden.

Med dagens skriande svenska investeringsbehov och ökande massarbetslöshet borde dock alliansregeringen öppna upp för ökad lånefinansiering. Den svenska statsskulden är låg och att ytterligare betala av är inte relevant i dagens läge. I dag är räntan på en tioårig statsobligation extremt låg, till och med lägre än inflationsmålet. Läget för att låna till nödvändiga investeringar har sällan varit så ekonomiskt lönsamt. Genom att låna pengar för större investeringsprojekt kan alliansregeringen investera för såväl nutida som framtida generationer. Dagens generation märker av den sysselsättningseffekt som investeringarna direkt leder till. Morgondagens generationer får nytta av den förbättrade tillgänglighet, kvalitet och effektivitet som investeringarna åstadkommer.

Med rätt investeringar kan alliansregeringen bidra till att arbetslösheten sjunker. Regeringen kan också bidra till att klimatmålen uppnås. Klimatsmarta bostäder bidrar till att effektivisera energianvändningen. Med investeringarna i klimat­smart infrastruktur såsom järnväg och kollektivtrafik kan regeringen bidra till att dessa transportsätt blir mer attraktiva.

Genom upplåning för att bygga morgondagens Sverige kan regeringen se till att framtida generationer får det enklare att ta sig till och från arbetet, men också för att möjliggöra en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden genom att det blir enklare att flytta till de städer där jobben finns. Detta skapar en rörlig arbetsmarknad med förbättrad matchning som i sin tur leder till än högre sysselsättning.

Med ökad tillgänglighet och närhet till flera lokala arbetsmarknader växer regioner ihop. Stora tätt sammanflätade regioner har förutsättningar att ge en modern och kunskapsintensiv arbetsmarknad.

Såväl IMF som flera svenska ekonomer pekar på att det är nödvändigt för alliansregeringen att investera Sverige rikare. IMF menar att Sverige är ett av de länder som sparar för mycket och därmed spär på obalanserna i världsekonomin. Även om Sverige är ett litet land bör Sverige hjälpa till på de sätt som går för att hålla efterfrågan i världsekonomin uppe.

Den svenska regeringen har nu ett ypperligt tillfälle att genomföra en rejäl upprustning av Sverige. Med ökade offentliga investeringar kommer regeringen att bidra till att hålla efterfrågan uppe såväl nationellt som internationellt.  Ersätts överskottsmålet med ett mål om en budget i balans kan den svenska staten öka sina utgifter med cirka 35 miljarder.

Det är nu det verkligen visar sig om regeringen menar allvar med den så kallade arbetslinjen eller om det bara är tom retorik.

Lars-Anders Häggström
Förbundsordförande Handels

Johan Lindholm
Förbundsordförande Byggnads

Janne Rudén
Förbundsordförande SEKO