Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Överskottsmålet måste skrotas för att Sverige ska kunna komma tillbaka till full sysselsättning. Det hävdar två fackliga ekonomer i en ny bok.

Inte sedan november 1991 har ar­betslösheten understigit fem procent. Under de föregående decennierna låg den aldrig över den nivån.

– Sverige hade i stort sett full sysselsättning från åren efter andra världskriget till slutet på 1980-talet. Sysselsättningen låg på över 80 procent och arbetslösheten ner mot två procent, säger Stefan Carlén, Handels förbundsekonom och en av författarna till boken Åter till full sysselsättning, som kommer ut i dagarna.

Boken är ett angrepp på den ekonomiska politik som har förts sedan 90-talskrisen, av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

– Normpolitiken har inneburit att alla inte får jobb när konjunkturen väl vänder, utan arbetslösheten biter sig fast och sätter sig på en högre nivå. Vi har haft en ständigt bristande efterfrågan, säger Stefan Carlén.

För att komma till rätta med arbets­lösheten föreslår ekonomerna i stället en ekonomisk politik som stöttar efterfrågan.

– Vi måste aktivera finanspolitiken på ett helt annat sätt, säger medförfattaren Christer Persson, tidigare LO-ekonom och numera fristående utredare.

Delar av dagens finanspolitiska ramverk måste, enligt författarna, bort för att möjliggöra en annan eko­nomisk politik. De pläderar för att statens överskottsmål skrotas.

– Aktiv finanspolitik hotar inte statsfinanserna. Statsskuldskvoten beror inte bara på budgetsaldot, utan även på tillväxten och realräntan. Dessutom finns det ingen anledning att bygga upp stora offentliga förmögenheter när vi har massarbetslöshet, säger Christer Persson.

Han poängterar att de offentliga finanserna i dag är utomordentligt starka, och därmed kan fungera som en tillräckligt stor buffert vid framtida lågkonjunkturer. Vidare föreslår ekonomerna ett mycket omfattande statligt investeringsprogram med satsningar på infrastruktur, bostadsbyggande, renovering av miljonprogrammet och klimatsäkring.

– Vi behöver stimulera både offentliga och privata investeringar. Investeringarna har fallit kraftigt, och de är på en alldeles för låg nivå. Det finns ett tydligt samband mellan investeringskvoten och arbetslösheten, säger Christer Persson.

– Vi behöver öppna för lånefinan­si­ering av statliga investeringar. Det måste vara huvudregeln, i dag är lånen en biregel, medan anslagsfinansiering är huvudregeln, säger Stefan Carlén.

Han tonar ned parallellerna mel­lan deras investeringsprogram och de investeringar som regeringen har med i veckans höstbudget.

– Volymerna som vi tänker oss är avsevärt större. Det snackas mycket från regeringens håll, men i praktiken är det ganska begränsade satsningar, säger Stefan Carlén.

Till LO-kongressen i våras kom LO-styrelsen med en rapport med förslag på åtgärder för full sysselsättning. Åtgärder som ryms inom ramen för det rådande budgetramverket.

– Det finns många likheter i vår och deras analys, men vi drar hårdare slutsatser. De är kritiska mot överskottsmålet i brödtexten, men föreslår inte att det ska slopas, säger Stefan Carlén.

Fakta

Vad menar de?

Överskottsmål är ett krav på att statens finanser ska redovisa ett överskott motsvarande en procent av BNP över en period med en låg- och en högkonjunktur.

Normpolitik betonar betydelsen av handlingsregler såsom inflationsmål och budgetregler för den ekonomiska politiken. Grundläggande är att låg inflation prioriteras  före full sysselsättning, samtidigt som stimulanspolitik antas vara ineffektiv för att bekämpa arbetslöshet.