Hösten 2011 minskade andelen elever som valde gymnasieskolans yrkesprogram med minst 11 procent. Det var efter regeringens omläggning av gymnasieskolan där yrkesprogrammen inte längre ger behörighet till högskolestudier. Denna höst visar preliminära siffror att andelen elever sjunker ytterligare.

Regeringens uttalade mål var att ”uppvärdera yrkesutbildningarna”. Vägen dit var lägre kunskapskrav och slopad högskolebehörighet. Resultatet vet vi nu: Yrkesprogrammen väljs bort. Unga, många säkert med stöd från sina föräldrar, väljer program som ger möjlighet att gå vidare till högre studier. Ungdomarna är helt enkelt smartare än regeringen – de vill inte ha stängda dörrar i livet.

SCB:s prognos över arbetsmarknaden år 2030 visar ett stort behov av gymnasieutbildade, främst i vård och omsorg, men också i industrin, handel och administration, barn och fritid och transport. Bristen riskerar nu att bli än större då antalet elever på gymnasiets yrkesprogram minskar för andra året i rad.

Men utbildningsministern nöjer sig inte med att yrkesprogrammen har lägre kunskapskrav och slopad behörighet till högskolestudier. Ett halvår efter att de nya gymnasieprogrammen kommit i gång föreslår han att ungdomar ska kunna gå en gymnasial yrkesutbildning på ett eller två år, helt utan teoretiska ämnen.

Grunden för att alla elever ska nå målen och utveckla sin fulla potential är att höja kvaliteten i skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar. Därför är det obegripligt att regeringen skär ned på gymnasieskolan.

Regeringen bör inte låta detta bli en prestigefråga utan inse att det inte blev som man tänkt och fatta modet att göra om.

Thomas Strand (S)
Ledamot i riksdagens utbildningsutskott

Ibrahim Baylan (S)
Utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott