Utan närmare precisering än att ”vi har räknat på det här” påstår Anders Borg att höjt tak i a-kassan kostar 30 000 arbetstillfällen.

Liknande påståenden har hörts under många år där den nyliberala ”sanningen” alltid har varit att länder med hög a-kassa också lider av hög arbetslöshet.

Men stämmer det?

Att det inte har stämt i Sverige är uppenbart.

A-kassan har varit förhållandevis hög, ändå har vi kunnat hålla en förhållandevis låg arbetslöshet.

Däremot, efter att taket i a-kassan sänktes av den borgerliga regeringen 2006 har arbetslösheten stigit.

I Sverige ger alltså historien mer belägg för att det omvända sambandet gäller, sänkt tak i a-kassan ökar arbetslösheten.

Nu kan man visserligen inte utläsa så mycket av händelseförloppet i ett enda land under en begränsad tidsrymd.

Men om nu Borg dömer ut Sveriges historia, vilket han uppenbart gör, kan han i stället läsa ekonomiprofessorerna David R. Howell och Miriam Rehms rapport Unemployment compensation and high European unemployment: a reassessment with new benefit indicators.

De har kartlagt sambandet mellan förändringar i a-kassan och arbetslöshet i länder inom OECD under tre decennier.

En mer heltäckande studie är därmed svår att föreställa sig. Och något samband hittar man inte.

Påståendet att höjd a-kassa skulle öka arbetslösheten stöds helt enkelt inte av verkligheten.

Om inte den är övertygande nog kan Borg fortsätta med att läsa studien Unemployment benefits and work incentives: the US labour market in the Great Recession, som David R. Howell skrivit tillsammans med ekonomen Bert M. Azizoglu.

I den kartlägger de hur den förbättrade a-kassan som en del av USA stater införde under krisen 2008-2009 har påverkat arbetslösheten.

Enligt den ekonomiska teori som Anders Borg gärna hyllar borde den höjda a-kassan ha påverkat arbetslösheten i dessa stater.

Men inte heller här finner ekonomerna något samband.

För att återgå till Sverige, det land där Anders Borg ändå är finansminister och ett land som inte heller kan visa upp något samband mellan bra a-kassa och hög arbetslöshet, så pekar det mesta på att låg a-kassa på lång sikt i stället kan kosta både jobb och tillväxt.

Syftet med en a-kassa som folk kan leva på är – förutom rent humanitärt – att få rätt kompetens på rätt plats i ekonomin. Om minsta lilla arbetslöshet gör att ekonomin kapsejsar håller sig folk krampaktigt fast vid de jobb de har.

Arbetskraftens rörlighet avstannar, vilket i sin tur gör att de som är bäst lämpade aldrig når fram till sina drömjobb. Och ekonomin går på halvfart.

Anders Borg och finansdepartementet bör alltså inhämta lite mer kunskap om vilka effekter de politiskt styrda modellerna verkligen ger.