Ungdomar med svenskfödda föräldrar får oftare jobb via Arbetsförmedlingen än barn till utlandsfödda. De unga med utländsk bakgrund får oftare jobb via kontakter.

Den slutsatsen i en forskarrapport går stick i stäv med den gängse bilden: att ungdomar med utländsk bakgrund blir arbetslösa därför att de inte har några kontakter.

Men resultatet kan bero på att forskarna Susanne Urban och Martin Klinthäll har frågat ungdomar i invandrartäta förorter i Storstockholm. Svenskarna är ofta nyinflyttade. Det kan vara förklaringen till att de saknar kontakter.

Därmed går det inte heller att dra slutsatsen att Arbetsförmedlingen lägger mer krut på unga med svenskfödda föräldrar.

– Våra resultat säger ingenting om hur Arbetsförmedlingen har jobbat. Arbetsförmedlingen kan ha uppmuntrat de utlandsfödda ungdomarna att använda sina nätverk, säger Susanne Urban.

Forskarna har ställt frågor till ungdomar mellan 26 och 29 år med föräldrar födda i Turkiet respektive Sverige. Alla har gått i svensk skola. De turkiska ungdomarna har delats in i tre grupper: assyrier/syrianer, etniska turkar och kurder.

Framför allt den syrianska gruppen har fått jobb genom släkt och vänner. Starka nätverk och många egna företagare gör det lättare för ungdomarna att få genom att använda sina nätverk.

En annan slutsats är att barn till utlandsfödda inte är någon homogen grupp. Även barnen till turkiska föräldrar har olika förutsättningar beroende på vilken grupp de tillhör.

Det blir allt svårare att få folk att svara på enkäter. Allra svårast är det att nå unga människor i storstad. Det återspeglas i svarsfrekvensen. 1 800 ungdomar valdes ut. Knappt hälften, 770 ungdomar, svarade på frågorna.

– Vi valde den svåraste gruppen och bortfallet kan ha påverkat resultatet, konstaterar Susanne Urban.