Foto: Björn Larsson Rosvall

Problemskolor finns inte bara i fattiga förorter med föräldrar som inte har koll på sina ungar. I Rävlanda, en välmående idyll i utkanten av Härryda kommun, har skolan varit nära kollaps på grund av usel arbetsmiljö under det senaste året.

Det är fjärde dagen på nya terminen i Rävlandaskolan, en nybyggd modern lada i betong och glas. Det pågår skolfotografering i den vackra entrén med panoramautsikt över naturreservatet Storängsån mellan Göteborg och Borås.

Stämningen är mer än god. Eleverna har svårt att hålla sig för skratt när det blir dags för en sista justering av looken och när de ska bestämma sig för vilken min de ska inta innan blixten går.

Utanför håller byggjobbarna på att göra i ordning den nya skolgården som byggs på ruinerna av den gamla skolbyggnaden.

– Det som fanns där finns inte kvar längre, allt är rivet och bortforslat. Jag ser en symbolik i det, berättar skolans nya rektor Annemi Lindoffer med stor entusiasm när vi går runt den avspärrade gården för att komma till bamban, som skolmatsalen kallas i Göteborgstrakten.

Också elever och lärare skulle vilja begrava det gångna årets sjuka stämning i ruinerna av den gamla skolan. Men de vågar inte hoppas för mycket.

Lärarfacken på Rävlandaskolan informerade skolförvaltningen om en rad allvarliga brister i arbetsmiljön redan i början av förra höstterminen. Skyddsombuden sammanställde en lång lista över ”rena omöjligheter och olämpligheter” i skolans organisation. Men de togs inte på allvar, vare sig av skolledningen eller av kommunen.

Det rörde sig främst om en katastrofal schemaläggning med dubbelbokade lektioner, där lärare plötsligt kunde stå utan elever, och där elever kunde sitta och vänta på läraren som aldrig kom. Samma förvirring gällde fördelning av arbetsuppgifter, hur man skulle ta hand om elever i behov av särskilt stöd, om det fanns vikarie för en viss lektion, vem som var mentor för vilken elevgrupp och hur utvecklingssamtal och skriftliga omdömen skulle hanteras när en femtedel av lärarna var sjukskrivna.

Skyddsombudens krav på genomgång och justering av scheman lämnades utan åtgärd. I stället gjorde man schemaändringar individuellt och löpande under hela läsåret, utan hänsyn till eventuella krockar och dominoeffekter för and­ra elever och lärare.

Resultatet blev att det kunde cirkulera olika versioner av ett schema, vilket ledde till total förvirring bland lärare och elever om vad som faktiskt gällde. Till en början kontaktade lärarna skyddsombuden och var förtvivlade över att de inte fått gehör när de påtalat bristerna. Men sedan tystnade många lärare och slutade ställa frågor. De skämdes för att alltid behöva säga ”jag kan inte svara” till föräldrar som ställde högst befogade frågor.

Enligt medarbetarenkäten förra läsåret var värdet för ”nöjd medarbetarindex” på Rävlandaskolan 15 på en skala från 0 till 100. Ett bottenbetyg som bara noterades av arbetsgivaren utan någon åtgärd. Personalen fick sätta sig ner och utvärdera enkätresultaten utan ledning.

När fyra lärare blev långtidssjukskrivna och allt fler lektioner blev inställda fick både föräldrarna och facken nog. Föräldrarna anmälde kommunen till Skolinspektionen, medan de tre facken i skolan, Lärarnas riksförbund (LR), Lärarförbundet och Vision vände sig till Arbetsmiljöverket.

Myndigheten inspekterade skolan i slutet av maj och hotar nu kommunen med vite om den inte tar ”ett samlat grepp” på arbetsmiljön i Rävlandaskolan och åtgärdar bristerna fram till den 15 oktober.

Varje nytt läsår betyder en ny organisation med nya klasser och nya scheman för alla skolor. I år ska lärarna dessutom plugga in kriterierna för det nya betygssystemet och inviga elever och föräldrar i vad bokstäverna A-F står för.

Men för Rävlandaskolan börjar det nya läsåret med betydligt fler utmaningar. Förutom den nya skolbyggnaden och en ny rektor har en tredjedel av lärarna på mellan- och högstadiet bytts ut. Det betyder att 7 av totalt 21 lärare, plus rektorn, har fått sluta.

– Under våren var arbetsmiljön vid bristningsgränsen, folk föll ihop och grät över situationen, berättar Anna Carlsson, LR:s ordförande i Härryda kommun och ett av de fem skyddsombud som står bakom anmälan till Arbetsmiljöverket.

Vi träffas i klassrummet där hon just gått igenom med niorna varför man säger det tjugoförsta århundradet på engelska, men 2000-talet på svenska.

Hon kan inte dölja sin sorg över att ha förlorat så många kompetenta kollegor mitt under pågående termin, tillsynes helt oförklarligt. Samtidigt tycker hon att det är ett under att så många lärare orkat stanna kvar.

– Vi som är kvar känner att så illa som det var under förra terminen ska det aldrig få bli igen.

Elevrådsordföranden Sanna Hell och elevskyddsombudet Lisa Fransson tycker också att det känns jobbigt att förlora så många lärare på samma gång.

– De flesta elever saknar sina gamla lärare, säger Lisa Fransson som ännu inte hunnit bilda sig en uppfattning om de nya lärarna.

Men nya rektorn får ett bra betyg.

– Hon verkar jättebra även om vi inte hunnit träffa henne så mycket.

Den dåliga organisationen har naturligtvis också drabbat eleverna i form av inställda lektioner, vikarier, lärarbyten och flytt mitt under pågående termin.

– Det har känts lite jobbigt, säger Lisa Fransson.

– Lite? protesterar Sanna Hell och berättar att det som oroar eleverna mest är de kunskapsluckor som uppstått efter alla inställda lektioner och outbildade vikarier.

LR-ordföranden och huvudskyddsombudet Anna Carlsson tog upp de mest akuta problemen i skolan med både personalchefen, sektorschefen och verksamhetschefen för skolförvaltningen under förra hösten när hon träffade dem i samband med förhandlingarna om ett nytt arbetstidsavtal.

– Tyvärr trodde de inte på mig, säger hon. Cheferna tolkade det som vanligt lärargnäll och ett spel inför arbetstidsförhandlingarna.

Kommunen erbjöd lärarna 3 500 kronor i lönepåslag om de gick med på att gå upp i arbetstid från dagens 35 timmar i veckan till 40 timmar på arbetsplatsen. Efter omröstning bland medlemmarna sa båda facken nej till ett nytt arbetstidsavtal.

– Vi kunde inte ta till oss erbjudandet mitt i kaoset, säger Anna Carlsson.

Men varför lyssnade ingen i förvaltningen eller rektorn innan det var för sent?

Olov Stadell, mångårig lärare i musik och svenska, försöker formulera ett svar mellan tuggorna i bamban, där dagens meny består av torsk, vegobiffar och en färgrik salladsbuffé. Det smakar mer än många krogluncher i centrala Stockholm.

Olov Stadell har 20 minuter på sig att klara av lunchen och samtalet med Arbetet. Egentligen orkar han inte prata om det som varit och konstaterar bara att förra rektorn inte var rätt person på rätt plats. Dessutom blev det en övermäktig uppgift för henne att ta hand om undervisningen och flytten samtidigt. Hon var inte kapabel till det helt enkelt.

– Men kritiken ska riktas mot dem som tillsatte henne, det vill säga skolförvaltningen, som inte tog vår oro på allvar och agerade för sent.

Inför terminsstarten har Olov Stadell upplevt skolan som ”en normal arbetsplats”. Stämningen är mer positiv nu och lärarna uppskattar den nya rektorn, berättar han.

Också facket anser att skolledningen lärt sig en del av sina misstag:

– Vi har fått en väldigt positiv start, säger Anna Carlsson. Scheman ser ut att fungera och organisationen är på plats.

Den som vill veta varför kommunen inte gjorde något åt kaoset i Rävlandaskolan får vänta på skolförvaltningens interna utredning som väntas bli klar i oktober. Verksamhetschefen Annika Hellström beklagar att hon agerade för sent.

– Hade jag vetat det som jag vet i dag hade jag varit i skolan omedelbart och jobbat med frågorna. Jag fick väldigt lite info om att det inte fungerade. Jag kan inte gissa mig till information.

Men Annika Hellström lägger en del av skulden för den dåliga arbetsmiljön på lärarfacken som enligt henne hade olika uppfattningar om förslaget till nytt arbetstidsavtal.

– Detta rörde upp i personalen. Det blev gnissel och positioneringar som legat och skavt.

Ett system motsvarande Lex Maria och Lex Sarah som finns inom vård och omsorg bör också införas inom skolan, anser LR-ordföranden Anna Carlsson.

En Lex Anna kanske.

Det måste finnas någonstans att vända sig när det går riktigt illa, tycker hon.

– Akuta problem i skolan ska inte dras i långbänk och formaliseras sönder.

Fakta

Detta har anmälts av tre fack

• Orsakerna till den höga sjukfrånvaron utreds inte.

• Det sker ingen arbetsanpassning eller rehabilitering.

• Schemaläggningen fungerar inte.

• Skyddsronder  uteblir.

• Skyddsombuden nekas delaktighet.

• Arbetsskador och tillbud anmäls inte.

• Inga riskbedömningar görs.

• Oklart vem som ansvarar för arbetsmiljön.

• Stora brister i information, ledarskap och rutiner.

• Den psykiska belastningen tas inte på allvar.