I helgen säljs de sista glödlamporna i Sverige. Det sägs att det är bra för miljön att de nu totalförbjuds inom hela EU.

Men för miljön är det minst lika bra att alternativet, de kvicksilverfyllda lågenergilamporna, också minskar i försäljningsvolym.

Beslutet att byta ut glödlamporna mot lågenergilampor handlar nämligen mer om politik än om miljöhänsyn.

Att lågenenergilamporna har svårt att sälja i Sverige beror i och för sig troligen på att de är så usla. Folk vill inte ha lampor som tar halva dagen på sig att tändas och vars färgåtergivning är som hämtad ur en zombiefilm.

Därför köper de framför allt halogenlampor, trots att de inte minskar energiförbrukningen särskilt mycket.

Men för miljön är det utmärkt.

Den främsta källan för utsläpp av kvicksilver är världens kolkraftverk. Kvicksilver blir dock inte mindre farligt om de i stället sprids genom lågenergilampor.

Om miljöpolitiken inom EU verkligen fungerade borde alltså dessa lampor klassas som en lika stor miljöfara som kolkraftverken.

Nu är det dock lättare att besluta om lampor än det är att stänga kolkraftverk.

Genom att förespråka de miljöfarliga lågenergilamporna och hoppas på lägre energiförbrukning kan EU därmed säga sig föra en aktiv miljöpolitik utan att behöva gå i närkamp med unionens kolkraftländer.

En naturligare väg, om nu EU inte vill reta Polen och Tyskland, vore att åtminstone komplettera glödlampsförbudet med ett förbud mot lågenenergilampor som innehåller kvicksilver.

Det skulle snabbt tvinga fram kvicksilverfria alternativ som faktiskt redan finns även om de inte lanseras i butikerna så länge lågenergilampor med kvicksilver ger större profit åt lampföretagen.

Och tyvärr har EU även en tradition av att inte vilja stöta sig med ”marknaden”, alltså i det här fallet med de företag som tillverkar lågenergilampor.

Något förbud verkar därför omöjligt innan företagen själva lyckats utveckla billigare alternativ.

Till dess får vi konsumenter ta det miljöansvar EU struntar i och rata kvicksilverfyllda lågenergilampor.