Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Trots att Riksbanken brukar missa ­inflationsmålet tycker ekonomerna inte att det är dags att överge tron på två ­procents inflation.

I nästa vecka kommer Riksbanken med ett nytt räntebesked. Ropen på en sänkning är denna gång ovanligt många, eftersom få räknar med att den för tillfället synnerligen låga inflationen kommer att nå målet – två procent – inom överskådlig tid.

Nyligen gick en av ledamöterna i ledningen, vice riksbankschef Lars E O Svensson, ut och kritiserade den förda räntepolitiken. Han anser att majoriteten har låtit räntan ligga för högt och framhåller att den genomsnittliga inflationen har legat långt under målet. Samtidigt har arbetsmarknadens parter och andra aktörer räknat med att banken ska uppfylla sitt mål. Den överraskande låga inflationen har, enligt Svensson, lett till ökad arbetslöshet.

Men LO:s chefekonom Ola Pettersson anser inte att tiden är mogen att sluta tro på inflationsmålet.

– Visst är det ett stort misslyckande för Riksbanken. Om detta fortsätter blir det vid någon tidpunkt ohållbart, men jag tror inte att vi är där. Det är en stor utmaning för Riksbanken att övertyga om målet på två procent, säger han.

Inte heller TCO:s chefekonom Göran Zettergren vill överge tron på tvåprocentsmålet.

– Men inflationsmålet behöver kompletteras med ett mål för arbetslösheten eller sysselsättningen, för att tydliggöra att det är Riksbanken som i första hand har ansvar för stabiliseringspolitiken. Den höga räntan har lett till för låg sysselsättning. Under vissa perioder har majoriteten i bankens styrelse inte brytt sig om arbetslösheten, utan hävdat att den måste lösas av andra, säger Göran Zettergren.

Enligt Lars E O Svensson kan avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden bidra till högre arbetslöshet om inflationen blir oväntat låg, och förklarar:

När parterna formulerar sina avtalskrav och ingår avtal utgår de från att prisnivån i ekonomin ska öka med två procent. Om inflationen sedan landar betydligt lägre blir konsekvensen att lönerna hamnar för högt, vilket kan bidra till att öka arbetslösheten.

Men Göran Zettergren på TCO tror inte på Svenssons resonemang.

– Alltför höga löneökningar skulle spilla över på inflationen och då skulle löneandelen stiga, men det har vi inte sett, säger Göran Zettergren.

Han anser att förväntningarna inte har spelat så stor roll. I stället är det genom att hålla tillbaka efterfrågan på varor och tjänster som den höga räntan har påverkat sysselsättningen. Enligt chefekonomen kan betydligt fler jobb ha försvunnit än de 40 000 som Lars EO Svensson har räknat fram.

– En aspekt som inte berörts är att arbetslöshet brukar bita sig fast. Personer som går arbetslösa länge tenderar att bli permanent utslagna och fastna i arbetslöshet, eftersom de inte längre uppfattas som anställningsbara, säger Göran Zettergren.

Ekonomiprofessorn Martin Flodén hävdar att om inflationen verkligen har varit oväntat låg så har sysselsättningen med all sannolikhet blivit onödigt låg.

– Men bilden över inflationsförväntningarna är inte entydig. Enligt Konjunkturinstitutets enkäter om företagens förväntningar har dessa varit betydligt mer träffsäkra. Kanske har företagen redan slutat tro på inflationsmålet, säger Martin Flodén.