Facken tar upp kampen om elevernas världsbild

När de sponsrade läromedlen slog igenom på 1980- och 1990-talet var det framför allt Svenskt Näringsliv och storföretag som låg bakom dem. Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit en kampanj mot vad de anser vara den svenska skolans vänstervridning och har producerat en lång rad skrifter riktade till skolungdomar. Flera av dem har handlat om entreprenörer med den bakomliggande tesen att det är driftiga entreprenörer som driver på samhällsutvecklingen och därmed har skapat det välfärdssamhälle vi nu skördar frukterna av.

Den borgerliga skolpolitiken med Jan Björklund i spetsen har tagit intryck av den ihärdiga kampanjen. I den nya läroplanen som började gälla i höstas är entreprenörskap ett centralt ledord och entreprenöriellt lärande ska gå som en röd tråd genom hela skolgången. Vilken roll Svenskt Näringsliv haft i den frågan är omöjligt att veta. Men Svenskt Näringsliv och andra organisationer på högerkanten har haft en betydande del i det paradigmskifte i svensk politik som har skett de senaste decennierna och som också har påverkat skolan.

I en undersökning av Arena Skolinformation visas hur denna utveckling speglas i läroböcker. Historikerna Johan Edman och Anna Maria Forssberg har analyserat läroböcker i samhällskunskap från fyra decennier. I 1970-talets läroböcker fanns en uppslutning kring den svenska modellen och det socialdemokratiska välfärdsbygget. Fackföreningarna beskrevs som starka och det togs mer eller mindre för givet att man skulle vara medlem i facket. 1980- och 1990-talet präglades däremot av ett ideologiskt tomrum innan pendeln svängde över åt andra hållet på 2000-talet. Den generella välfärdspolitiken ifrågasätts nu i läroböckerna och individen sätts i centrum. Individen är entreprenören som är en motor i samhällsutvecklingen, individen är konsument av tjänster och individen är presumtiv fuskare i sjukförsäkringssystemen.

Johan Edman, som själv arbetade som samhällskunskapslärare på gymnasiet innan han blev forskare, vill dock inte lägga för mycket ansvar på läroböcker. Han menar att de snarare reproducerar dominerande samhällsideologier än är en aktiv ideologiproducent.

– På 1970-talet beskriver läroböckerna ett samhälle som i 40 års tid styrts av socialdemokratin. Så är det inte på 2000-talet. Det är klart att det blir annorlunda. Jag ser det som en dialektisk process. Läroböckerna måste utgå ifrån de frågor och perspektiv som ligger i tiden. Annars blir de inte relevanta för eleverna. Därmed blir de också ideologireproducerande samtidigt som perspektivet i dem påverkar eleverna.

Det är mot den här bakgrunden som ungas bristande kunskap om facket och arbetsmarknaden ska ses. I en annan undersökning från 2010 av Arena Skolinformation har gymnasieelever fått svara på frågor om detta. Endast varannan gymnasieelev visste vad ett fackförbund gör, bara drygt hälften tyckte att skolan hade förberett dem för arbetsmarknaden eller förmedlat kunskaper om hur den fungerar och bara 40 procent visste vilka rättigheter de har på arbetsmarknaden.

För att vända den här trenden måste vänstern och fackföreningsrörelsen ta tillbaka tolkningsföreträdet. Ett lovvärt initiativ i den riktningen är Arena Skolinformation. Det är ett femårigt samverkansprojekt mellan flera av de största fackförbunden som ger ut läromedel om arbetsmarknad och arbetsmiljö. De har snabbt blivit populära och ligger i topp bland de mest beställda gratis läromedlen.

I skriften Arbetslivet – Om arbetsmarknaden i Sverige och världen, som beställts i över 100 000 exemplar, får eleverna bland mycket annat läsa om fackföreningsrörelsen historia. På ett pedagogiskt sätt beskrivs hur arbetarna i slutet av 1800-talet insåg att de var tvungna att gå samman i organisationer för att kunna förändra de eländiga arbetsvillkor som rådde, hur man samlade ihop pengar för att solidariskt stödja dem som blev av med jobbet och om hur man till slut lyckades förhandla fram kollektivavtal. Det är en levande historieskrivningen som ger en förståelse för fackföreningarnas roll i det svenska samhällsbygget och som kan ligga till grund för en förståelse av den samtida maktkampen om trygga anställningar, lönebildning och a-kassa.

I den andra skriften, Arbetsmiljö – Så funkar det, beskrivs vad arbetsmiljö är, vad lagen säger och hur man praktiskt kan arbeta med frågan.

Johanna Lindell, chef på Arena Skolinformation, säger att projektet startades eftersom de under en längre tid sett att dagens ungdomar inte får tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden.

– Många inom fackföreningsrörelsen har ju barn och har kunnat jämföra dagens skola med sin egen. Det är stor skillnad på vad eleverna får lära sig. Syftet med vårt material är att öka kunskapen om arbetsvillkor, både historiskt och hur det ser ut på en arbetsplats och hur man kan påverka där.

Nästa steg är att försöka bredda begreppet det nya modeordet entreprenörskap.

– Mycket av det material som finns sätter likhetstecken mellan entreprenörskap och att vara företagare. Men de finns andra sätt. Man kan vara entreprenör på sin arbetsplats eller genom att skapa en förening som ska förändra världen, säger Johanna Lindell.

Carl-Magnus Höglund