Ungdomsarbetslösheten är i fokus, men det märks inte i forskningen. Tvärtom saknas kunskaper om vad arbetslösheten innebär för hälsan i ungdomen och senare i livet

– Forskningen om hur sociala frågor påverkar hälsan är försvinnande liten, säger Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Nu leder hon ett nygammalt projekt som ska fylla i några av kunskapsluckorna. En forskargrupp ska återvända till alla som gick i nian i Luleå 1989. 800 män och kvinnor, som numera är 39 år, ska svara på frågor om livet, hälsan och jobbet.

De har varit med förr. 1994, vid 21 års ålder, svarade de på enkät med liknande frågor för första gången. Svaren visade att arbetslöshet på kort sikt innebär risker för psykisk ohälsa.

Nu vill forskarna veta vad arbetslöshet i unga år betyder för hälsan längre fram i livet. Försvinner hälsoriskerna när någon får jobb eller är de bestående? Det är en fråga som det knappt har forskats om alls.

De första svaren lämnas i en delrapport i vår.

– Pengarna räcker i fyra år. Tanken är att vi ska redovisa resultat fortlöpande under hela perioden, berättar Anne Hammarström.

Arbetsmarknaden förändrades i grund på 1990-talet. Fasta jobb ersattes av tillfälliga, otrygga anställningar. Utvecklingen fortsätter. Sms-vikarie blev ett nytt ord i svenska språket på 2000-talet.

Forskarna vill belysa vilka konsekvenser otrygga arbetsvillkor har för hälsan.

– Den största delen av den medicinska forskningen tar inte upp samhällsfrågor. Folkhälsovetenskap är ett litet område och mycket forskning gäller livsstilsfrågor. Bara en liten av folkhälsoforskningen tar upp livsstilsfrågor, konstaterar Anne Hammarström.