Elever vänder i ökad utsträckning ryggen åt gymnasiernas yrkesprogram. Inte ens de dokumenterat goda möjligheterna till jobb efter studenten räcker för att fylla utbildningarna. Kraven – inte minst från facken – växer på att återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Arbetsgivarna föreslår samtidigt insatser som underlättar för elever som valt teoretiska utbildningar, men ångrar sig och vill utbilda sig till ett yrke, att byta spår.

För regeringen är utvecklingen dyster. Redan förra året kunde en tendens till växande ointresse för yrkesprogrammen skönjas. Men i år är förändringen markant.

Eleverna väljer brett för att hålla alla dörrar öppna så länge som möjligt. Det betyder utbildningar som ger högskolemöjligheter för den som vill. Att därför stänga vägen till högskolan eller åtminstone försvåra densamma styr än fler ungdomar bort från yrkesprogrammen. Att samtidigt försvåra för teoretikerna att ångra sig och satsa på yrkesutbildning är heller ingen smart politik.

Trenden är densamma över hela västvärlden – eleverna skjuter upp avgörandet vad gäller yrkesinriktning. Breda utbildningar som ger många valmöjligheter är därför populärast. Att försöka specialdesigna utbildningar som leder till jobb fungerar bara om de också öppnar vägen till högskolestudier för den som vill eller bestämmer sig sent.

Att stänga in elever i teoretiska studier som de tröttnat på är också en återvändsgränd. Det måste vara samhällsekonomiskt gynnsamt att exempelvis låta en trött juridikstuderande få möjlighet att bli installationselektriker, byggnadsarbetare eller gå vårdprogrammet.

Det hot som skymtar i förlängningen av ett haveri för både yrkesprogrammen och yrkesvux är växande rekryteringssvårigheter för arbetsgivare på stora delar av arbetsmarknaden. Det är i sig ett allvarligt hot mot lönestabilitetet.

Om svårigheterna att rekrytera blir tillräckligt stora finns alltid en överhängande risk för lönekonkurrens. Företag bjuder helt enkelt över varandra för att locka till sig den arbetskraft som trots allt finns. De löneökningar som följer i spåren av en sådan utveckling riskerar att allvarligt destabilisera lönebildningen.