Uppsagda. – Vi straffas för att vi visat civilkurage och sagt ifrån om fusket inom Securitas, säger biljettkontrollanternas ­klubb­ordförande Kaj Eriksson, vice ordförande Kebba Trawally och klubbsekreterare Margarita Öhrn. 

Foto: Anders Wiklund

Biljettkontrollanterna i Stockholms kollektivtrafik avslöjade fusk med skattebetalarnas pengar. Nu har de blivit uppsagda.

– Vi tar det som ett straff för att vi visat civilkurage, säger Kebba Trawally, vice ordförande i biljettkontrollanternas Sekoklubb.

För drygt ett år sedan påtalade biljettkontrollanterna att deras chefer vid Securitas uppmanade dem att rapportera fler kontroller än de faktiskt hade utfört. Securi­tas, som ansvarar för biljettkontrollerna i Stockholms tunnelbana, pendeltåg och bussar, får nämligen extra betalt av landstingets trafikbolag SL för varje kontroll som utförs utöver de tre miljoner per år som står i kontraktet.

Först var både Securitas ledning och SL skeptiska till uppgifterna. Men en revision visade att de stämde, och att det fanns flera brister i hur Securitas sköter sitt uppdrag. Då bestämde landstingspolitikerna att Securitas inte får fortsatt förtroende efter den 31 december 2012, och att biljettkontrollerna ska upphandlas på nytt.

Eftersom Securitas inte kan lova fortsatt jobb har alla de ungefär 60 biljettkontrollanterna sagts upp.

– Våra chanser att få anställning hos en ny entreprenör är små, bedömer Kebba Trawally, vice ordförande i biljettkontrollanternas Sekoklubb. Och skulle några av oss få det, så blir det på sämre villkor.

– Sedan vi hamnade hos Securitas 2010 har sjukfrånvaron stigit till 20 procent, säger Kaj Eriksson, ordförande i klubben. En ny entreprenör vill självklart inte anställa de långtidssjuka. Och inte heller oss som har bråkat.

Att biljettkontrollanterna påtalade fusket har alltså inte belönats, tvärtom riskerar de som slog larm att stå utan arbete nästa år. Detta trots att alla har minst tolv års anställning inom SL-trafiken bakom sig, många över 20 år.

Seko pekar på att tidigare upphandlingar inom kollektivtrafiken, som tunnelbanan och busstrafiken, har behandlats som övergång av verksamhet. Därmed har personalen fått följa med till den nya arbetsgivaren med bibehållen lön och anställningstid.
– Så har det fungerat inom vårt avtalsområde vid alla upphandlingar under 2000-talet, säger Johnny Nadérus vid Sekos Stockholmsavdelning.
Men i fråga om biljettkontrollanterna gör SL annorlunda. De redan anställda har inga garantier för framtiden.

– I det här fallet upphandlar vi inte bara den befintliga kontrolltjänsten, säger SL:s stabschef Björn Holmberg. Vi har utvidgat den med service och information. Då är det inte övergång av verksamhet.

Seko tror att SL i själva verket har andra skäl.

– SL räknar med att en ny entreprenör ska bli billigare, säger Johnny Nadérus. Kontrollanterna har långa anställningstider, och med det följer fler semesterdagar och annat som gör dem dyra.

Fakta

Övergång

När en verksamhet eller ett företag går över från en arbetsgivare till en annan ska de anställdas rättighe­ter och skyl­digheter följa med. Det säger lagen om anställ­nings­skydd, som i det här avseendet bygger på ett EU-direktiv.

Men vad är ”över­gång” av verksamhet? I praktiken blir det en bedöm­ningsfråga, visar domstolspraxis. Avgörande är om verksamhetens ”identitet” bevaras eller förändras. EU-domstolens så kallade Spijkersdom listar sju kriterier för bedömning­en, bland annat verksamhetens art, om materiella tillgångar flyttas över till den nya ­arbetsgivaren och om kunder tas över.