I La Duchere, Lyon, utbröt kravaller innan frizonerna infördes. Nu visar en rapport att zonerna skapar få nya jobb.

Foto: Patrick Gardin

I La Duchere, Lyon, utbröt kravaller innan frizonerna infördes. Nu visar en rapport att zonerna skapar få nya jobb.

 

Frankrike används som förebild i det svenska förslaget om nystartszoner. Sedan 15 år tillbaka kan företag i fattiga bostadskvarter få skattelättnader.
– Men systemet är på väg bort, säger en fransk fackledare till Arbetet.

I Frankrike skapades de första ekonomiska frizonerna 1997. Målet var att genom skatte- och avgiftslättnader locka företag att installera sig i 44 utsatta kvarter.

Under 2004 och 2006 har nya zoner tillkommit. Nu är de totalt 100.

Systemet har inte något vidare stöd hos en av landets största fackliga centralorganisationer CGT.

– Det kostar mer än vad det ger. I dag verkar inte frizonerna ge några större fördelar. För att bekämpa arbetslösheten i de utsatta kvarteren krävs andra åtgärder, säger Marie-France Boutroue i ledningen för CGT.

Det är svårt att göra en uppskattning av resultatet. Men enligt INSEE, den franska statistiska centralbyrån, var det framförallt de första zonerna som vann på systemet.

I början skapades mellan 41 500 och 56 900 nya jobb. Men redan under 2002 ska effekterna ha nått ett tak, skriver INSEE i en rapport.

Omkring hälften av de arbetstillfällen som nu skapas handlar om omlokaliseringar. Lika många jobb försvinner alltså samtidigt från en annan ort i Frankrike. Ofta är områden som gränsar till frizonerna de stora förlorarna.

Enligt INSEE tjänar dessutom företagen mer på systemet än vad det tillför de boende.

Möjligheten för en enskild arbetslös invånare i kvarteret att få jobb ska bara ha ökat med tre procent.

De franska facken hävdar att avgiftslättnaderna till franska företag är för vidlyftiga.

– Kravet på motprestationer är för lågt, och kontrollen för dålig. I mindre företag, som det här handlar om, har facken dessutom sällan insyn, säger Marie-France Boutroue.

Hon tror att de franska frizonerna är på väg att försvinna.

President François Hollande har sagt att han funderar på nya metoder för att försöka minska arbetslösheten i ”zonerna”. En idé är att företag, oavsett var de ligger, får avgiftslättnader när de anställer invånare från utsatta kvarter.

Anna Trenning-Himmelsbach

Fakta

Franska avgiftsfria zoner

Zones franches urbaines (ZFU) infördes 1997. De ska ha minst 10 000 invånare och ligga i kommuner med låga skatteintäkter, högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå än rikssnittet. Andelen unga ska också vara hög.

Mindre företag (max 50 anställda och 10 miljoner euro i årlig omsättning) som är verksamma i områdena, kan helt slippa betala sociala avgifter, arbetsgivaravgifter och skatter i fem år. Därefter minskar fördelarna successivt enligt en skala. I utbyte ska en viss andel av de nyanställda bo i området.

Kostnaden för systemet uppskattades under 2009 till cirka 527 miljoner euro (4,4 miljarder kronor).

Svenska nystartszoner

Regeringens utredare föreslog i förra veckan att nystartszoner inrättas i områden med låg sysselsättning, många invånare med försörjningsstöd och låg utbildning. Cirka 30 områden föreslås.

Inom zonerna ska företag med max 49 anställda och 10 miljoner euro i årlig omsättning få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år: ett avdrag på sociala avgifter med upp till cirka 70 000 kronor per anställd och år.

Företaget måste bedri­va sin verksamhet i zonen och minst en fjärdedel av personalstyrkan ska vara bosatt där.  (TT)