En intervju i Dagens Nyheter kartlägger vad reportern kallar en ”maktkamp” inom Riksbanken om på vilken nivå reporäntan – räntan för utlåning till bankerna – ska ligga.

Riksbankschefen Stefan Ingves och en majoritet i direktionen vill hålla räntan relativt hög av rädsla för att ekonomin ska överhettas och bubblor uppstå. En annan fraktion, bestående av Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson, ser mer till konsekvenserna för arbetslösheten och vill därför sänka räntan.

Svensson intervjuas av Micael Kallin och är kritisk mot den förda räntepolitiken. Han säger:

– Inflationen har varit för låg de senaste 15 åren och den genomsnittliga arbetslösheten 0,8 procentenheter för hög, nästan 40 000 fler har varit arbetslösa i genomsnitt under perioden än om räntan hållits lägre.

Svensson beklagar även att räntefrågan inte är föremål för större debatt, och jämför med USA, där centralbanken granskas av forskare och journalister på en mycket högre akademisk nivå.

Man kan tillägga att denna maktkamp inte alls är unik för Sverige, utan skär tvärs igenom den nationalekonomiska debatten över hela världen. Exempelvis finns  en trend hos radikala forskare som nobelpristagarna Stiglitz och Krugman att ifrågasätta inflationsbekämpningens effekter; de kritiserar att låg inflation överhuvudtaget sätts upp som ett politiskt mål.

Läs även Anders Elds analys av den senaste räntesänkningen i Arbetet den 19 april: ”Stram politik kan hota jobben”!

FAKTA

Riksbankens direktion
träffas regelbundet, minst sex gånger årligen, för att fatta beslut om reporäntan.
Ledamöterna är följande:
Stefan Ingves, riksbankschef, mandatperiod sex år från den 1 januari 2012
Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef, mandatperiod sex år från den 1 januari 2012
Lars E.O. Svensson, mandatperiod sex år från den 21 maj 2007
Barbro Wickman-Parak, mandatperiod sex år från den 21 maj 2007
Karolina Ekholm, mandatperiod sex år från den 15 mars 2009
Per Jansson, mandatperiod fem år från den 1 januari 2012
(Källa: www.riksbank.se)