Löneupproret gav inte nyutexaminerade sjuksköterskor den ingångslön på 24 000 kronor som de krävt, framgår av Ekots rundringning till 21 större sjukhus.

De har betalat mellan 21 000 och 22 000 kronor till sköterskor utan tidigare erfarenhet som undersköterska. Inget sjukhus betalar 24 000 kronor.

Trots sjuksköterskebrist har sjukhusen valt att inte höja lönerna med motiveringen att de riskerade att förlora erfarna sjuksköterskor med högre kompetens.

– Jag hade gärna haft högre, men eftersom jag har valt stad före vilken lön jag vill ha så får jag väl ändå anse att det är okej, säger nyutbildade Johanna Bennhult, som tjänar 21 000 kronor i månaden på Akademiska sjukhuset i Uppsala, till Ekot.

Ulrika Blumfelds, en av upprorets initiativtagare, säger i Vårdfokus att det tar tid att ändra strukturer. Sjuksköterskestudenterna kommer att fortsätta sin kamp precis som tidigare, och det blir allt mer välorganiserat. Den 24 oktober ska en stor nationell manifestation äga rum runt om i landet.

– Vi har ett stort stöd från allmänheten och vi kommer fortsätta diskutera hur skattepengarna används. På Tillväxtverket äter man lyxmiddagar för pengar som skulle kunna ha gett höjda löner till sjukvårdspersonal. Och storsjukhusen måste tänka till hur de bedriver vård. Om de fortsätter som under sommaren kommer både personal och patienter att bli lidande, säger hon till Vårdförbundets tidning.

Pia Arndorff är vice förbundsordförande för Vårdförbundet, hon menar att det ger en ensidig bild av situationen att bara redovisa lönerna på de stora sjukhusen.

– Samtidigt som de går ut och säger att de inte betalar 24 000 så har det kommit larmrapporter om att de inte har tillräckligt med personal, det innebär man spelar med patientsäkerheten. Det vi hört är att många valt bort storsjukhusen för att de inte betalar 24 000 och sökt sig till kommuner och privata vårdgivare, även de mindre landstingsdrivna sjukhusen har i högre grad betalat högre löner.