Ekonomiska frizoner kan göra det billigare för småföretag

Ett 30-tal ekonomiska frizoner runtom i Sverige. Det hoppas finansminister Anders Borg ska få bukt med arbetslöshet och utanförskap. Kritikerna, däremot, talar om snedvriden konkurrens och stigmatisering av redan problemfyllda områden

Nystartzoner bör inrättas i områden med låg sysselsättning, många invånare med försörjningsstöd och låg utbildning, föreslår en utredning.

– Tanken är att sänkta arbetskraftskostnader ska bli ett incitament för att starta företag eller nyanställa, säger regeringens utredare Christer Sjödin.

Inom zonerna ska mindre företag kunna få kraftigt sänkta arbetskostnader i upp till sju år. Företagen föreslås få ett avdrag av sociala avgifter på max cirka 70 000 kronor per anställd och år.

Kraven är dock att företaget ska bedriva verksamhet inom nystartzonen och att minst en fjärdedel av personalen ska bo inom området.

På så sätt hoppas regeringen, med finansminister Anders Borg i spetsen, att arbetslösheten och utanförskapet ska brytas.

TT: Så ett företag kan få helt andra ekonomiska villkor än ett annat inom samma bransch som bara ligger 50 meter därifrån?

– Ja, så kan det bli, säger Christer Sjödin.

TT: Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?

– Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Kostnaden för förslaget beräknas bli mellan 100 och 120 miljoner kronor per år. Beroende på hur kriterierna utformas, kan det komma att bli ett 30-tal zoner runtom i landet, berättar Sjödin.

– Flera kommuner har redan hört av sig och vill vara med.

Dit hör inte S-styrda Malmö stad.

– Det finns många nackdelar med förslaget, säger Joakim Sandell, ordförande för Socialdemokraterna i Malmö.

Förutom att zonerna riskerar att leda till än mer stigmatisering, har systemet redan testats, säger han, både i Frankrike och i Norrbotten på 1980-talet, med klena eller inga resultat alls.

– Arbetslösheten definieras inte av raka streck på en stadsdelskarta. I stället borde vi satsa mer på utbildning och på att göra arbetsförmedlingarna mer effektiva.