Tungt arbete är inte farligt vid ryggskott, men arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till en vecka vid fysiskt lätta arbeten och upp till två veckor vid tyngre, enligt Socialstyrelsens riktlinjer.

 

Socialstyrelsens riktlinjer till landets läkare har blivit en del av sjukförsäkringssystemet. När Socialstyrelsens anvisningar blir stramare blir det svårare att få sjukpenning, enligt LO-TCO Rättsskydd och Handikappförbunden.

2007–2008 arbetade Socialstyrelsen fram riktlinjer till landets läkare för hur länge patienterna bör vara sjukskrivna, diagnos för diagnos. Flera års debatt om den höga svenska sjukfrånvaron hade lett fram till en ny syn på sjukskrivning: en medicin bland andra, vanebildande och med allvarliga biverkningar, som därför måste doseras noga.

I förra veckan uppdaterade Socialstyrelsen sina kommentarer till riktlinjerna. Och även om de är tänkta som en vägledning för läkarna, inte en anvisning till hur Försäkringskassan ska besluta om sjukpenning, så påverkar kommentarerna och riktlinjerna rätten till sjukpenning, hävdar Kerstin Burman vid LO-TCO Rättsskydd och Mikael Klein vid Handikappförbunden. I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag hävdar de att villkoren för sjukpenning nu stramas åt:

• Enligt de nya kommentarerna har hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ”ett ansvar för att inte bidra till en glidning och vidgning av sjukdomsbegreppet”. Men riksdagen har sagt att sjukdomsbegreppet ska vara öppet och följa nya medicinska rön, vilket ibland kan innebära att det vidgas, understryker Kerstin Burman och Mikael Klein.

• Enligt Socialstyrelsen ska läkarna sträva efter att diagnosen bygger på kliniskt mätbara faktorer. Det strider mot hur sjukdom betraktas inom socialförsäkringen, enligt kritikerna. Där är det symtomen som sådana som är avgörande, även om de bara bygger på vad patienten själv säger och inte går att mäta. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att oro, sömnsvårigheter och liknande svårmätbara tillstånd ger rätt till sjukpenning.

• Socialstyrelsen har gjort de nya kommentarerna utan att tala med dem som berörs – de försäkrade. Djupt odemokratiskt, anser Kerstin Burman och Mikael Klein.

Mary Nilsson, enhetschef vid Socialstyrelsen med ansvar för det försäkringsmedicinska beslutsstödet, medger att de nya anvisningarna har tagits fram utan att patientorganisationer och andra berörda har tillfrågats.

– Det beklagar vi, och det ska vi rätta till i fortsättningen.

Men i övrigt avvisar hon kritiken. Den bygger på en sammanblandning av Socialstyrelsens och Försäkringskassans roller, anser Mary Nilsson.

– När vi säger att hälso- och sjukvården och Försäkringskassan inte ska bidra till att sjukdomsbegreppet utvidgas menar vi att läkarna ska hålla sig till individens sjukdom och beskriva vilka aktivitetsbegränsningar den medför. Bedömningen av arbetsförmåga i förhållande till sjukförsäkringen hanterar inte vi. Det gör Försäkringskassan.

Enligt Socialstyrelsens anvisningar ska läkarnas bedömningar vara systematiska och så långt det går bygga på verifierbara undersökningsfynd. Men det betyder inte att sjukdomsbegreppet blir fastlåst och statiskt, enligt Mary Nilsson.

– När det kommer nya medicinska rön ska vi uppdatera våra riktlinjer. Vi måste följa med forskningen.

Enligt Kerstin Burman och Mikael Klein är det dock ett faktum att Socialstyrelsens riktlinjer och kommentarer är mer än ett arbetsverktyg för läkarna. Det har blivit en del av sjukförsäkringssystemet, hävdar de. Försäkringskassan säger i många fall nej till sjukpenning med hänvisning till att läkaren inte har följt riktlinjerna, och riktlinjerna är ofta viktiga när rätten till sjukpenning prövas i domstol.