Förra året anmäldes 5 490 hatbrott till polisen, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Det innebär en ökning med sju procent jämfört med 2010.

Trots ökningen förra året har det totala antalet anmälningar minskat i samma utsträckning, med 7 procent, sedan 2008.

– I statistiken för 2011 har vi för första gången gjort jämförelser några år tillbaka, säger Fredrik Aspling, utredare på Brå. Mellan 2008 och 2011 ser vi att de antireligiösa hatbrottsanmälningarna har ökat med 8 procent, medan homofobiska hatbrott däremot har minskat med 20 procent under samma period.

Jämfört med tidigare år har andelen hatbrott som begås i hemmet eller på arbetsplatsen minskat under 2011. Allmän plats är den vanligaste brottsplatsen i anmälningarna samtidigt som hatbrott på internet ökar.

Olaga hot eller ofredande är den vanligaste anmälda brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Hets mot folkgrupp är vanligare vid antisemitiska hatbrott, medan våld är överrepresenterade vid homofobiska och afrofobiska hatbrott.

I årets rapport redovisas för första gången kristofobiska hatbrott som en egen kategori. Där är skadegörelse och klotter vanliga.

Statistiken över anmälda hatbrott bygger på polisanmälningar som efter en särskild granskning av Brå bedömts som hatbrott. Även Brå:s nationella trygghetsundersökning (NTU) används som källa när det gäller utsattheten för hatbrott.

Enligt den senaste NTU-mätningen uppger cirka 81 000 personer att de blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2010 och cirka 19 000 personer för homofobiska hatbrott.

Några exempel på händelser från hatbrottsstatistiken under 2011:

En pojke kallas ”neger” av sin skolkamrat, en beslöjad kvinna blir spottad på av sin granne och en annan kvinna blir kallad för ”äckliga flata” av en okänd person på bussen.