Svenska folket har stort förtroende för Riksbanken, men inte för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som hamnar i botten när svenskarna rankar 25 av våra största myndigheter, skriver Svenska Dagbladet.

Efter Riksbanken har Konsumentverket och Skatteverket högst anseende bland de 3 000 tillfrågade i Sifo:s undersökning.

Generellt har en myndighet högre anseende hos dem som har direkt erfarenhet av den, än hos allmänheten i stort. Bara hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är det tvärt om, de som är arbetslösa eller sjukskrivna är mest negativa.

Undersökningen bygger på den så kallade Trimskalan med 200 skalsteg från —65 till +135, där allt under noll är kraftigt negativt. Riksbanken får +48, Arbetsförmedlingen —21 och Försäkringskassan —18.

I undersökningen har Sifo både ställt frågor om hur stort förtroende allmänheten har för myndigheterna och hur effektiva folk anser att de är. De tre myndigheterna i botten hamnar lågt på båda områdena.

– En del myndigheter har svårare än andra att få höga värden. Sjukförsäkringsfrågor har till exempel varit väldigt utsatta och omdebatterade de senaste åren och många beslut anses felaktiga. Det drabbar förstås Försäkringskassan, säger Toivo Sjörén på Sifo.

Men att det låga förtroendet bara beror på att vissa myndigheter måste följa kritiserade politiska riktlinjer stämmer inte, menar han.

– Titta på Skatteverket. De har jobbat mycket med att det ska vara lätt att deklarera och de kommer väldigt högt i mätningen. Vem trodde att det skulle vara så populärt att betala skatt och att Skatteverket skulle ha så högt anseende?

För de impopulära myndigheterna väntar ett långvarigt och hårt arbete för att höja anseendet, tror han.

– Det är ett problem att ha lågt anseende. Folk tror inte på vad myndigheten säger och det skapas väldigt höga trösklar. Om till exempel Livsmedelsverket hade samma låga förtroende skulle ingen tro på deras råd.