Bild:

Industrin vill öka produktiviteten i skogen och forskare jobbar med att ta fram effektivare maskiner. Men med färre som jobbar ökar trycket på dem som är kvar, och facket känner oro för arbetsmiljön i skogen.

– Den stora utmaningen för framtiden blir att locka till oss de unga att jobba i skogen. Jag får samma signaler från alla våra samarbetspartners, de börjar få svårt att hitta ny arbetskraft, säger Jan Fryk som är vd för Skogforsk.

Skogforsk gör som det låter, forskar om skog. Majoriteten av pengarna kommer från landets skogsägare, och de forskar framför allt på sådant som skogsägarna kan ha nytta av: praktiska hjälpmedel och tekniska lösningar, i samarbete med andra forskningsinstitutioner.

– Det svenska skogsbruket har varit en framgång, särskilt efter mekaniseringen, säger Jan Fryk.

Han är bekymrad över utflyttningen från landsbygden och hur den påverkar skogsbrukets möjligheter till att rekrytera. Ett sätt att möta det minskande intresset för skogsjobben är att tillfälligt importera arbetskraft.

Detta är dock inte helt friktionsfritt. Från facket oroar man sig för dumpade löner och en situation som liknar bärplockarnas. Tillfälligt anställda kan ta över de enklare jobben som att plantera, men för att bli duktig maskinförare krävs flera års erfarenhet.

– Det är inte hållbart i längden med de utländska arbetarna, anser Jan Fryk.

– Vi måste se till att jobben är attraktiva för dem som bor i landet, och då inte minst för kvinnor och nysvenskar.

Han hoppas också att framtidens maskiner ska kunna ta över en del jobb från den minskande arbetskraften, och underlätta förarnas arbete.

– I dag är det operatörens förmåga att hinna med som begränsar produktiviteten.

Fackets Peter Lindström ser det också som ett problem att färre sätter plantor.

– Det var ju när man planterade som man kunde känna sig för, säger han, som länge har arbetat som arbetsmiljöansvarig för GS avdelning 15 norr och just har blivit kommunalråd (S) i Åsele.

I Åsele kommun bor 3 000 perso­ner, och skogsarbetarna kommer åkande från andra orter som Jokkmokk eller Boden. Orter som ligger drygt 40 mil bort enkel väg.

– Man bor i övernattningsvagn på veckorna. Dit åker de i minus 28 grader på söndag kväll och ska försöka få i gång en maskin som har stått sedan torsdagskvällen. Du träffar inte en människa på hela jobbveckan.

– Det är inte de sociala värdena som vi vill ha på en arbetsplats, fortsätter han.

För honom är utmaningen för framtiden att skapa drägliga villkor för dem som jobbar i glesbygdens skogsbruk. Men med bolag som vill ha maximal vinst får de som är kvar i skogen jobba hårdare, har han märkt.

– Hur ska vi föryngra entreprenörerna när de måste jobba 60 timmar i veckan utan att kunna träffa fru och barn?