Män tar sakta men säkert ut fler dagar med föräldrapenning. Men det har knappast gjort att kvinnornas frånvaro från arbetsmarknaden har minskat.

Försäkringskassans rapport till regeringen, som publiceras i dag, måndag, visar att kvinnorna 2011 tog ut 76,3 procent av det totala antalet utbetalade dagar, männen 23,7 procent. Jämfört med 2010 har skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag minskat med 0,6 procentenheter.

Jämfört med utvecklingen de två föregående åren har rörelsen mot jämställdhet därmed bromsat in. Om målet är att män och kvinnor ska vara hemma från jobbet med sina barn lika mycket, så är det mycket avlägset.

För första gången har Försäkringskassan kunnat följa två årskullar med barn (födda 2002 och 2003) som har passerat genom hela föräldrapenningsystemet, det vill säga från noll till åtta års ålder, med två månader reserverade för vardera föräldern. Statistiken visar att den andra ”pappamånaden”, som infördes 2002, fick omedelbar effekt på hur många föräldrapenningdagar papporna använder. Jämfört med pappor till barn födda 2001 tog pappor till barn födda 2002 ut 21 dagar mer fram till dess att barnet fyllt åtta år. Ökningen fortsatte sedan: Pappor till barn födda 2003 tog ut 24 dagar mer än papporna till barn födda 2001.

Men samtidigt som fler dagar veks för respektive förälder byggdes föräldraförsäkringen ut med 30 dagar. Och förändringen av pappornas uttag skedde inom ramen denna utbyggnad. Kvinnornas uttag av dagar minskade inte – tvärtom tog kvinnor till barn födda 2002 ut fler dagar än de med barn födda 2001. Mammor till barn födda 2003 har visserligen gått åt andra hållet och tagit ut ett par dagar färre än de vars barn föddes 2001. Men siffrorna illustrerar segheten i det traditionella könsmönstret: Kvinnor är fortfarande borta från arbetsmarknaden mycket längre än män då de får barn.

I rapporten drar Försäkringskassan slutsatsen att information inte är ett verksamt medel i ansträngningarna att göra uttaget av föräldrapenning mer jämställt. Fler dagar måste reserveras för respektive förälder. Och det bör ske utan att försäkringen samtidigt byggs ut med fler dagar.

Liksom tidigare studier visar rapporten på förbluffande stora skillnader mellan barn födda i Sverige och barn födda utomlands: Invandrarföräldrar använder föräldraförsäkringen i mycket mindre utsträckning. För barn födda i Sverige 2003 hade föräldrarna i snitt kvar 44 oanvända dagar när barnet fyllde åtta år. För barn födda samma år men i Afrika söder om Sahara brann hela 270 dagar inne. För barn födda i Mellanöstern och Nordafrika var siffran 265 dagar, för barn födda i Asien utom Mellanöstern 280.

Något tillspetsat tycks alltså föräldraförsäkringen vara en förmån framför allt för de väletablerade föräldrarna. Under 2011 fortsatte ökningen av antalet unga föräldrar – främst kvinnor – som bara har rätt till föräldrapenning på grundnivå. 2011 ersattes 56 procent av de föräldrapenningdagarna som kvinnor under 25 år tog ut enbart med grundbeloppet 180 kronor per dag. Sedan 2001 har gruppen unga som får ersättning på grundnivå fördubblats. För att få föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen måste man ha arbetat i 240 dagar före förlossningen, ett villkor som allt färre unga klarar.