Friheten beror på facktillhörigheten

Klicka på diagrammet för att se det i större format

De TCO-medlemmar som känner sig som arbetare har blivit allt fler med åren, och de är särskilt många inom den offentliga sektorn, enligt en rapport från LO.

Hos Vårdförbundet känner sig hela 60 procent av medlemmarna som arbetare. Men även inom Lärarnas riksförbund, ett Sacoförbund, uppger 40 procent att de uppfattar sig som arbetare.

Och bland LO-medlemmarna upplever sig 91 procent som arbetare. Bland Målarnas och Byggnads medlemmar är arbetaridentifikationen nästan total.

Sammantaget säger därmed över hälften av de anställda i Sverige att de känner sig som arbetare. Det är en tydlig kontrast till den gängse beskrivningen att arbetarjobben försvinner i takt med att de fysiskt tunga arbetena ersätts med modern teknik.

Vad de svarande lägger in i ordet arbetare framgår inte av undersökningen. Men graden av frihet i arbetet är en vanlig utgångspunkt för att skilja arbetare från tjänstemän. I undersökningen beskriver LO hur stor frihet olika grupper har i sammanlagt tio avseenden.

Klassmönstret är tydligt (och har knappast förändrats sedan LO gjorde den här undersökningen första gången 1988). Störst är frihe­ten i akademikeryrken, därefter följer TCO-gruppernas yrken, och sist kommer LO-jobben. Frihet kan handla om att själv välja vilka arbetsuppgifter som ska utföras nästa timme, möjligheten att arbeta hemma ibland – och att få ringa ett privatsamtal på arbetstid.

Könsskillnaderna i frihet är lika tydliga som klassklyftan. Fler män än kvinnor har tillgång till var och en av de tio friheterna, utan undantag.

Olika förmåner i arbetet – personalutbildning, leasingbil, frisk­vårdsbidrag, fri läkarvård, subven­tionerad lunch och liknande – fördelar sig efter samma mönster. Kanske mest betydelsefull är skillnaden i personalutbildning. 56 procent av TCO-medlemmarna och 66 procent av Sacomedlemmarna uppger att de får personalutbildning minst en vecka per år, mot 47 procent av LO-medlemmarna. Några få förmåner – vinstandelar och leasingbil – är dock ganska jämt fördelade.

Den enda av de undersökta förmånerna som är vanligare bland LO-medlemmar är personalrabatter. Från regeln att män har fler förmåner än kvinnor finns ett par undantag: subventionerad lunch, friskvårdsbidrag, fri frukt eller frukost och tillgång till internet.

När LO-rapporten analyserar statistiken på längden och tvären framträder ett klassamhälle som är relativt stabilt över tid. Kön och klass styr i stor utsträckning hur fria människor är.

Men det finns också andra skiljelinjer, och viktiga nyanser inom LO-kollektivet. Målarnas och Byggnads medlemmar framstår som relativt fria i sina jobb. De har större möjlighet än andra arbetare att lägga upp arbetsuppgifterna efter eget huvud, och ta en paus när de själva vill.

Fakta

Om LO:s rapport

Rapporten om frihet och förmåner i jobbet och upplevd klasstillhörighet ingår i en bredare LO-undersökning om arbetslivets villkor, Röster om facket och jobbet, som genomförts 2011.

Den bygger på intervjuer med ett urval av totalt 7100 anställda i åldrarna 18–64 år.

Motsvarande undersökning har gjorts fem gånger tidigare, med start 1988.